gon förtviflan, (äfven den tystaste) lärer ej kun
na exprimeras genom konstnärens korslagda ar
mar och ben eller bistra uppsyn; snarare el
vresigt lynne öfver misslyckadt arbete. Dei
tanka, som genomgår N:o 4, Midsommarsdans
Viogåker, kunde måhända varit mera varierad
synnerligast då gillen af dylik art erbjuda lik
kontrasterande som pikanta uppträden. Hä
dansas likväl ej, utan är hufvughardlingen dei
så kallade Majstångens uppresning. Taflan är
öfrigt utförd med en mjuk och soigneus pensel
samt eger fera trefliga grupper. Man har er
inrat, att denna komposition ej erbjuder dei
lifliga effekt som de föregående, men ett är, d
föremålen belysas under öppen himmel, der luf
ten reflekterar på alla sidor, ett annat, då d
inom ett sletet rum erhålla ett koncentrerad
ljus från en viss punk. — Ehuru Landskapet
N:o 59: En flicka, läsande bibeln för sin far,
utgör den rådande delen af taflan, är det mer
underordnadt och entenigt behandladt, hvaremo
det mest vårdade utförande egnats figurerne, a
hvilka flickans är helt ech hållet en miniatur-
produkt.
Den Romerske Säckpipblåsaren af Hen
Wahlgren, är ett, ehuru obetydligt till uppfin-
ning, dock till utförande förtjenstfullt arbete; —
och ett Gubbbufvud af Hr Leffier utmärkei
sig för trogen naturhärmning, fastän den ento-
nighet, som råder i färgmassorna, symes menlig
för totaleffikten.
Hr Ringdahls lekande gossar är ett nätt ar-
bete, hvilket, äfvensom Hr Stäcks taflor, vittnar
om skieklighet.
N:o 15; Bönder vid ett lass af Hr Wic-
kenberg är, (ehuru obetydlig så till ämne som
sammansättning), för sine lokaltoner, sin håll-
ning och harmoni, enligt vårt tycke en bland
de utmärktaste taflor i samlingen.
Fyra stycken handritmingar i gouache vitsor-
da. Professor Limnells talang såsom dekoratör;
med kännedom af perspsctiflagarna förenar Hr
Limnell kunskapen em medeltidens arkitektoni-
ska prydnader, ech änskönt de figurer, med hvil-
ka han lifvar sina scener, nästan uteslutande
teknas efter samma typ, äre de likväl utförda
med en viss nätthet, och så fördelsktigt kosty-
merade, samt det hela af em sådan effekt att
man med verkligt nöje betraktar denna konst-
närs arbeten.
Af Hz Staafs arbetem intager (enligt vår tanke)
N:o 31, hufvudet af en Gumma, främsta rum-
met. Det är troligen porträtt, men utfördt med
en fet och kraftig pensel. — Koloriten harmo-
niös, ehuru den symes uttänkt efter paletten;
ty svårligen erbjuder en så långa framskriden ål-
der dessa varma och lifliga färgtomer, hvilka
utmärka ifrågavarande hufvud.
Ett enda plastiskt arbete eger expositionen
att förevisa, Hr Wahiboms druckna Faun?
Naturstudium, anatomisk kunskap och en gällan-
de expression erbjuder denna konstprodukt, må-
hända den sednare stegrats, om figuren haft
ettdera en vårdslöst liggande, eller ock lutande
ställning mot någom trädstam eller dylikt, som
tjenat den till stöd; ty tvifvelsutan ökas liflig-
heten i framställningen af rusiga tillståndet, i
den! mån jemnvigtea störes emellan kroppens
egna tyngd- och stödjepunkter. Vi äre hkväl
långt ifrån att underkänna det sätt, på hvilket
Hr Wahlbom uppfattat och i sip Faua återgif-
vit detta tillstånd; ty troligen kan man vara
drucken utan att: nödgas ligga eller behöfva
stöd. Frågan är blott hvilken idd betyd-
ningsfullast personifierat det lägre naturlifvets
bekymmerslöshet. — Verkan af statyens ofördel-
aktiga belysning var allt för märkbar.
Expositiomens värde ökades genom arbeten af
atskillige Hrr Amatörer, hvilka uteslutamde eg-
nat sig åt Landskapsmiålningens särskilda gre-
nar med den framgång, att dessa arbeten skulle
nedrat den skickligaste artist.
Kn