VISS grad oundvikliga IR CLlian ollKa OIILICEP. SE RT ed sammare är, att enahanda förhållande äger rum inom hufvudstaden, derigenom, att dess jurisdiktioa är fördeld mellan fyra Kärmrnersrätter, emellan kvilka samma remissväsende med fångar iakttages, så att en anklagad, hvilken befinnes hafva begått förbrytslser på ohka ställen af staden, skickas från den ena Kämnersrätten till den andra, för att på olika ställen undergå ransakning, och han sjelf, för sådant ändamål, transporteras från det ena häktet till det andra. Protokoller måste från hvarje ställe utskrifvas, hvartill åtgår en ansenlig tid; den möjligen o skyldige ålägges ett förlängdi lidasde, och den verkligt brottslige får ett önskadt tillfälls att fördröja rättegången, om han också ej kan slutligt slingra sig uadan lagens näspt. Detta förhållande, som länge öfverklagats, har äfven ådragit sig stadens authoriteters uppmärksamhet och blivit föremål för deras behandling. He Ö:fverStåthillaren hade, genom skrifvelse till Magistraten af den 14 Februari 1835, framställt de olägenketer, som uppkomma af den ofvannämnda proceduren, och öreslagit, det Poiiskammaren måtte flyttas till en lokal, der den erhöll serskildt häkte, Stadens auktionsverk förläggas till f. d. General Assistanskontorets hus, åtskilliga af stadens enskilda embetsverk till auktionshuset, och Kamnersrätterne till Rådhuset, der de kunde förenas till en gemensam brottmålsdomstol arbetande på divisioner och der häkten kunde inredas för fångarna. Denna skrifvelse har remitterats till stadens autkoriteter, hvilka deröfver afgifvit sitt utlåtande. Hr Åldermannen och HRiddaren Lychou har genom Drätselkommissionen serskillt erinret om det beklagliga skick, hvari stadens fångelser befinna sig, eå fångarna af brist på utrymme der hopträngas i samma rum, hvarest del undervisa hvarandra i brott, och den af. oförstånd felande, som inkommit i häktet endast en lättsinnig och vanartig menniska, utgår derifrån som en fulländad missdådare, hvarföre Hr Lychou ansåg nmödigt, att fangelserna så utvidgades, att en klassifikation kunde ega rum, och blott en, eller åtminstone ganska få arrestanter benöfde förvaras i samma cell. Hr ÖfverStåthållaren har nu, med frångående af sin förra mening, trott detta ändamål kunna vinnas, om Kämners-Rätterna förflyttades till Auktionshuset och en byggnad uppfördes på den tomt emellan Myntoch Rådhusgränden, som nu begagnas till hyrkuskgård. Derjemte har Hr OfverStåthållaren meddelat Drätselkommissionen åtskilliga till ämnet hörande handlingar, såsom Hr Justitte-Ombudsmannens Embetsberättelse för årea 1834 och 1835, khvari den ofvannämnde oformligheten med Stadens KärmnersRätter omnämnes och deras sammanslående projekteras, en tabell öfver fångantalet af Konungens Fogat, Hr Lagman Ahlman, ett utdrag ur räkenskaperna angående fångkostnaden m. m. Hr Ablmens berättelse upplyser, att år 1835 hafva utom 95 personer, som från nästföregående året varit qvarsittande, blifvit dels af Pohsen, dels ock af Kämners-Rätterne jemte andra Autoriteter häktade och i berörde fängelser förvarade ett sammanräknadt antal af 2470 individer, hvaraf 1640 varit mazspersoner, nemligen 293 minderårige eller ynglingar och 1347 äldre samt 820 qvinspersoner, nemligen 125 minderårige eller flickor och 705 äldre, af hvilket sammanräkvade antal, jemte de från förra året qvarsittande, under loppet af samma år utgått och antingen afsändts till fästningar och kor-j rektionsinrättningar eller frigifvits, ett sammanråkoadt autal af 2424, så att endast 121 blifvit till påföljande eller innevarande år qvarsittande, att, af ofvannämnde personer 2117 varit arre-! sterade blott en gång, 207 två gånger, 75 tre! gånger, 43 fyra gånger, 14 fem gånger och 14. sex gånger och att hvar och en, som sålunda : mer ån en gång varit häktad och frigifven, blifvit, då han åter inkommit, upptagen som ny arrestant, hvaraf följer, att ehuru samma person således ökat antalet af häktade individer i samma mon, som han för itererade förbrytelser flere ånger blifvit i häkte inmanad, han likväl ; enahanda förhållande minskar verkliga antalet af de serskilda personer, som varit häktade och hvilkas rätta antal, efter sådam beräkningsgrund, uppgår till 2117, samt att om en lika beskaffad uträkning skulle uppgöras för år 1836, komme säkert en sådam att utvisa ett vida högre resultat eller tillökning i arrestantpersonalen af åtminstone 20 eller 25 procent. Kostnaden för fångarnes förtäring har under de sednare 5 åren i medeltal utgjort. 4,701