2ol
1800 års Riksdag . . -11,426,666H,426,6663,904,44
med. kurs å Hamb. alpari) -
809 års Riksdag. - -j2,500,00012,000,000 d,333,33.
medelkursen 60 sk.) j
812 års Riksdag. . , -12,650,00011,429,213 3,811,20
fmedelkursen 89 sk.) BR
1815 års Riksdag . . . .2,620,0001,257,600 3,053,60i
medelkursen 100 sk.) .
818 års Riksdag. . . .12,580,00011,125,81813,002,18
medelkursen 110 sk.)
1823 års Riksdag. . . .12,170,000) 840,00012,240,00(
medelkursen 124 sk.)
829 års Riksdag . . .- .12,270,000i 878,70912,343,224
(medelkursen 124 sk.)
1834 års Riksdag. . . .12,304,690 831,9482,218,52
(medelkursen 134 sk.) l
för varor, som produceras och konsumeras inom
Landet, har kurs-förändringen naturligtvis det min-
sta inflytande på värdet, och hit hörer, hufvudsak-
ligen jordbruksproduktioner, hvaremot Bergverken,
Bruksrörelsen, Handeln och Manufakturerna äro i
väsendtelig mån beroende af förhållanden på utländ-
ska platser, der Ilamburger Banko Riksdalern utgör
den nästan allmänt antagna varumätaren. Man finner
till ex. att Markegångspriset på stångjern var år 1812,
26 sk. 8 r. Lispundet, då medelkursen på Hamburg
var 89 sk., men år 1834, 4 Rdr Lispundet, vid en
medelkurs af 134 sk., och i den mån berörde närin-
gar bereda alsättning för jordbruks-produktionen,
verka dessa förhållanden äfven på jordbruket. Att,
i följd af kursens stegring, skatlebörden på det hela
blifvit betydligt minskad, torde således vara uppen-
bart; men det vare långt ifrån oss att bestrida, det
ju denna börda i alla fall varit och är tryckande, der-
om erfarenheten i vår närmaste omgifning lemmar kan-
ske de mest påtagelige vittnesbörd, ehuru de egen-
teligaste orsakerna dertill måste sökas i förhållanden,
som icke höra till detta ämne. Om man åter en-
dast betraktar behofven för Statsbestyret, lärer det
vara en ovedersäglig sanning att kursen verkeligen
spelar den vigtiga role, som Aftonbladet kallar stor
och lysande, ty endast en ringa del af dessa behof
kunna athjelpas genom prestationer, som oberoende
af utrikes förhållanden kunna åstadkommas, och från
denna synpunkt måste det i synnerhet förefalla an-
märkningsvärdt och tillfredsställande , att t. ex. ut-
gifter, som år 1809 fordrat 2,000,000 Rdr Hambur-
ger Banks Bevillning, kunnat efter år 1834 bestridas
med ett Bevillnings-bidrag af endast 831,948 Rdr i
samma myntslag.
För att utröna huruvida skatterna nu äro
mindre än förr, synes väl det enklaste mediet
vara, att hvar och en sjelf jemför sina Debet-!
sedlar under en följd af år, för att de: efterse,
huruvida hans utskylder minskats eller tvertom,
samt vidare räknar ef:er om den extra beskatt-
ningen i tullafgifter, charta sigillata, expeditions-
lösen m. m., minskats eller tilliagit; men för
att bemöta det argument somi förestående upp-
sats frametälles, nemligen att den vexande
siffran af utskylderna alldeies icke lemmar nå-
gon pålitlig mätare, i anseende till kur-
sen, taga vi oss friheten hänvisa till en artikel
i tidningen Aftonbladet i Stockholm för den
30 April 1832. Ett par veckor förut förekom i
samma blad en tablå öfver utgifterna å hvarje
bufvudtitel för slla Riksdagarna sedan 1809, som
visade att summan stigit till mer än dubbelt,
oberäknadt de extra anslagen. Till svar härå
utsändes då med Post- och Inrikes Tidningeu
ett bihang, hvari just samisa försök som nu
skett gjordes att med anledning af kursen
gifva de skattdragande den trösten att hela til-
ökningen 1 utskylderaa vore blott inbillad. Det-
ta föranledde åter från Aftonbladets sida några
upplysningar, som fullständigt undanröjde hela
kurskalkylen, och som jemväl visar, att den
nu på anmodan intagna uppsatsen i Marie-
stads Veckoblad, Skånska Korrespondenten och
Dagbladet, redan långt för detta blifvit veder-
lagd, fastän samma sofismer nu åter framdra-
gas, förmodligen i hopp ett vederläggrningen
skall vara förgäten. Vi skole för öfrigt vidl
illfälle återkomma till ämnet, och tillåta oss nu
endast att citera ett utdrag af ofvannämnde ar-
tikel, emedan den precist angår detta ämne som
men nu uppvärmt:
Det är denna utgifternas relativa storlek, vi