Kapelimästaren Bersalds musikaliska so nq
började i Lördags inför en ungefär lika talrit
publik, som födidna vintern. Omdömet ödfve
Hr Berva!ds smak, talangfulla föredrag och in-
tagande tor på sitt instrument är redon så gif
vet, att vi ej behöfva upprepa det, och musik-
vännens njutning af dessa sant artistiska soiree
så erkänd, att ingenting dervid är att tillägga.
Man hade likväl vic förra årets arrangement gjor
den anmärkning, att för dilettanten —- och så-
dara torde vid aila offentliga tillfällen utgörs
största antalet — voro tre qvartetter på en af-
ton mer, ån han medhsna att digerera, och at
någon emväxling sålunda skulle förhöja värde:
deraf. Denna önsken har Hr B. äfven gått till
mötes, så vidt man får döma efter den när-
varande soirgen. Der gafs blott en enda egent-
lig Violin- qvartett. De öfriga fyra nummerna
bestodo af tvenne arier, en af Rossini och er
ur Mozarts Titus, det sköna: def, per questo
istante solo, af F u Bervald sjungna med den.
na säkerhet, färdi het och elegans, hvaråt mar
så minga gånger hatt tillfälle att göra rättvisa
en fortepiano-qvartett, der publiken hade de
nöjet stt, efter många års förlopp, åter få hörs
Herr Var Boom, och dervid öfvertyga sig, at
han, jemte samma orubbliga lugn, kraft och sä-
kerhet, som allt ifrån hans första uppträd
gjorde honom till en så utmärkt pianist, nu äf
ven dertill lagt denna milda värma, denna kan-
slighet, som tillhör den fulländade konstnären
— samt ändteligen en del af Betbovens förträff
Ega septett, så utförd, som kompositören tänk
sig den. Det är således, i fall de öfriga soird
erna anordnas efter samma plan, icke blott de
i tonkonstens mysterier invigde, som hufvudsak
ligen bör och kan besöka dem, utan äfven fö
den större publiken erbjuda de ett nöje, son
vi vilja hoppas att den ej skall försumma.