;p Kiler uppiäsandet häraf blef den anmärkning
(som blifvit gjord vid vissa delar af den mora
Iliska vården eller egentligen vid det så kalla
Ide Points systemet föremål för Direktiionens öt!
I verlåggning.
I Den auktoritet, från hvilken denna acmärknin
utgått, fordrade att den å Direktionens sida lem
Tnades all möjlig uppmärksamhet. Direktione
anmodade derföre samtelhge Lärarne att tag
Idensamma i öfvervägande, och med första ti
I Direktionen inkomma med sitt yttrande häröf
ver och med förslag till de modifikationer af sy
stemet, som möjligen deraf kuvuna föranledas
hvarefter Direktionen. beslöt, att, vid serskildt fö
detta ämne bestämdt sammanträde, företaga de
samma till pröfning. Direktionen anmodad
sluteligen Herr Baron och Ordföranden, att,
Skolans vägnar, aflägga tacksägelse hos Herr Bi
skop Wallin ech Herr Friherre Berzelius för de
ras ynnestfulla uppoffring af tid och möda fö
Skolans bästa, hvarjemte Direktionen beslöt, at
deras afgifna yttrande, jemte underrättelse on
de deraf föranledda åtgärder af Direktionen
skulle, genom Utdrag af Protokollet för detta och
nästföljande Direktionssammanträde, öfversända:
till Redaktionerne af de allmänmast lästa Dag-
bladen, Statstidningen och Aftonbladet, med an-
hållan att desamma i nämnde blad måtte införas
Ut Supra.
In fidem Protocolli.
M. Fredenstam.
Utdrag af Protokollet, hållet vid Hillsks
Skol-Direktienens sammanträde i Stock-
holm den 31 Januari 1837.
5. D. Innan Direktionen skred till pref.
ningen af de förslag till modifikationer af Sko-
lans rezlementariska stadgar, som lärarne, med
anledning af Direktionens anmodan, inlemnat,
och till fattande af något beslut i detta afseen-
de, ansåg sig Direktionen böra i sitt protekol
låta intaga mågra närmare upplysningar iörande
points-systemet, jemte förklaring af Direktio-
nens egna åsigter i de frågor, som dermed eg
sammanhang. Härvid fann Direktionen sig bö
ra börja med ett erkännande, att det i rynner-
het nu icke kunde vara utan misstreende till
eget omdöme, som den inlät sig i dessa grenr-
lega frågor, vid hvilkas besvarande sannolikt
aldrig alla röster skola blifva ense.
Att hos sina elever utbilda dea aktning för
rätt och känsla af pligt, som förutsätter ett rätts-
och pligtenligt handlingssätt, utan afseende å
yttre bevekelsegrunder, är utan tvifvel det mål,
som hvarje inrättning med anspråk på namn af
uppfostrings-anstalt måste hufvudsakligen sfse.
Det är ock otvifvelaktigt, att näst den religiösa
och moraliska undervisningen, samt personlighe-
ten hos dem, som äro satte de unga sinnena till
ledning och föresyn, få medel verka mera till detta
rsål, än den ytire disciplinen, som derfore ovilkor-
ligen bör ordnas så, att den aldrig lemnar sam-
ma mål ur sigte. Men då imedlertid för all
skol-disciplins vidmakthållande, åtminstone i
början ech intilldess att goda vanor hinna bil-
da och stärka sig, fordras några yttre bevekel-
segrunder — belöningar och straff —, så sy-
nes frågan reducera sig till att finna det belö-
nings: och straffsystem, som i minsta möjliga
måtto tager lägre och sinliga bevekelsegrunder i
wnspråk.
Det är på grund af dessa åsigter, som Hill-
ska Skolan i de flesta och vanligast förekom -
mande fall inskränker sig till ett blott anteck-
nande af det berömliga eller klandervärda i sins
levers handlingar. Det så kallade points-sy-
temet bör ej annorlumda betraktas, än såsom
n i system bragt redogörelse af eleverne iaför
amrater, lärare och målsmän. För att härvid
efordra korthet och noggranhet, uttryckas des-
a anteckningar i siffror — points, hvilkas för-
järfvande eller förlorande beror, efter visssa
på förhand bestämda reglor, af elevernas så
äl flit, som uppförande, beräknas likväl efter
lldeles olika grunder i dessa båda afseenden.
:erskilda lister finnas ock derförr för de points,
om äro förvärfvade eller förlorade genom vi-
ad flit eller försumlighet i studier, och för dem,
om bero af elevernas uppförande i moraliskt
fseende, eller af deras iakttagande af föreskrif-
erne för dem yttre ordningen. Slutresultatet af
enna redogörelse bestämmer hvilken af Skolans
a kallade grader gossen tillhörer, och de ome
elbara yttre fördelar, som åtfölja en högre grad,