n Ifrån Cannes till Paris är saledes iför honon
in tio gånger ärofullare, än hans segermarcher til
-! Wien, Berlin, Madrid och Moskwa. Ingenting
- I vittnar imedlertid mer om hans persanliga stor-
1s het, än den allians Europas väldige slöto och
ja förnyade mot honom, mot dea ende mannen.
-j Man hade genom ena formhg dom, utfärdad a
-ide åtta makter, som undertecknat Pariserfreden,
s I förk!arat honom för verldens fiende och fridsför-
a i störare, följaktligen ställd utom all lag, och skic-
-jkade nu nära halfanman million krigare att
il verkställa domen. Huru hans öde fullbordades
- i vid Waterloo, huru den af en verldsdel frukta-
-I de mannen, som sökte gästfrihet på Brittiska
s regeringens skepp, af henne skickades till St.
e! Helena i ett evigt fängelse, huru det krönta
- hufvudet, af andra krönta hufvud, undergick en
r ji det nyare Europa oerhörd behandling, des nye,
1 vid en ensam klippa fastsmidde, Prometei sex-
åriga marter, och sist hans död (den 5 Naj
e 1821) som med honom försonade hela verlden
i! — allt detta är ännu i foskt och oförstörbart
-! minne.
Vi stå vid den fallne Kejsarens graf och frå-
elga: hvad har blifvit öfrigt af hans verk, hvil-
3 ket är hans åt efterverlden lemnade testamente?
fl — Den underhara jättebyggnad han uppförde,
-Iden verldstron ham grundlade, fruktea af så
2 många segrar, bragder och rättskränkningar är
-l omstörtad, tillintetgjordt hela det politiska
-system han stiftade, slocknad hans ätts ny-
t! födda glans, revolutionen bedragen på vinsten
I af alla sina trismfer och värnlöst öfverandtvar-
-J dad åt kontrarevolationen, ett sorgligt återsteg
- taget i menniskoslägtets bestämmelse i stället för
de väntade och efterlängtade framstegen, samt
.jändtehgen för Europa utsigt öppnad, antingen
till, tröstlös själsslummer, eller till en förnyad
fruktansvärd och vidt utseende strid för och
I met ideer, d. v. s. en ny revolution att börja.
I Betraktad från denna ståndpunkt, synes visser-
ligen Napoleons verksamhet, till sina slutliga
resultater, dels neutraliserad, dels olyckhg, och
på sin höjd innebärande en för verldem vigtig,
imposant lärdom om haltlösheten af alla mensK-
liga skapelser, kuru genialiskt djerfva de än må!
vara, när de ej hvila på rätt och vishet, utan
på våld vevch tillgrepp. Det ges hkväl äfven
andra ståndpunkter, hvarifrån vi, oaktadt den
I Napoleonska ! hufvudbyggnadens instörtande, kun-
na se en fortsättning af många från honom ut-
gångna skapelser, och hans andes fortverkande
i det goda som i det onda.
ot
Hit höra de mest storartade af hans materiella )
stiftelser, såsom kanaler, broar, landsvägar m.
m. i de flesta länder af hans direkta och imdi-
rekta rike; ja, dessa äro de otvetydigaste d.
v. s. de renaste berömvärda monumenter, han
upprest åt sig. Af hans intellektuella skapelser
består ännu hans civila lagbok, icke allenast i
Frankrike sjelft, utan äfven i flera andre lin-
der, som dels voro införlifvade med Kejsarriket,
dels såsom Vasall-stater underkastade dess väl-
de, — huruvida till obestridlig nytta eller
skada för den sanna rättvisan och det allmänna
bästa, vilja vi här icke undersöka — och äf-
ven af hans politiska lagar gälla ännu de fle-
sta i moderlandet, samt, åtminstone? till sina
hufvudprinciper flera, t. ex. konskriptionslagan,
äfven i utlandet. Att restaurattonen ej upp-
häfde dem, vittnar ej så mycket för deras god-
het som för deras brukbarhet till absolutistiska
ändamål. Det samma kan sägas om hans re-
gerings-principer och förvaltningsformer, dem
man till större delen bibehö!l i Frankrike och
till en del härmade annorstädes ; ett olycksfullt
testamente, mea som Lhkväl uppväges genom
utvidgningen af folkens intellektuella synkrets,
hvarföre man har Napoleon att tacka, emedan
hon var den oundgängliga följden af hans eröf-
ringståg genom så många vär verldsdels stater,
och a? det, ehuru öfvergående Fransyska väldet,
samt ändteligen af de Europeiska härarnes öf-
versvamning på Frankrikes jord.
Vi tillägga ännu en anmärkning: Napoleons
verldsthron har väl sammanstörtat, men ideer
om ett verldsvälde, eller preponderans-systemet,
som utträngt det fordna jemvigts-systernet, har
derföre icke gått under. Segraren blir, enligt
naturlagen, den besegrades arfving, d. Vv. ss.
hvad sem frånryckes den sednare, öfvergår till
den förre. De stora makterne, som öfverända-
kastade Napoleoxs Europeiska diktatur, ärfde
sålunda hans makt, och utöfva den, såsom Na-
poleon fordom gjorde, 1 spets:n för sina ska-
or eller från sitt kabinett; så utöfva de hennel!
wu på kongresser eller i minister-konferenser
nedelst gemensamma beslut eller protokoller.
