oo I
loch Europa, dels förödmjukadt, dels genoi
vånskap förbundet med honom, mottog me
aktning, med undergifvenhet eller skräck, har
vidtbjudande ord. DS
Nu, eller redan förut som förste Konsul, oc
efter fredssiuten i Liineville och Amiens, had
Ihan kunnat verka allt godt för Frankrike oc
Iverlden. Han, revolutionens arfving, som väck
utvecklat och försatt i ärofull verksamhet ee!
ofantlig massa af både intellektuella, moralisk:
I ..h materiella krafter hos dena stora nationen
Jhan, som nu med full makt disponerade öfve
Jälla dessa krafter, återställaren af den läng
saknade ordningen, lugnet och lagväldet i de
inre, verldsfridens upprättare, oeh, om han så
ville, äfven dess säkraste beskyddare, emedar
han var stark nog, att afböja eller hämna hvar-
je störtande deraf — han hade nu endast;behöft
troget härgifva sig åt tidsandans ädlare rigtning,
ställa sig i spetsen för de idder, hvilkas utveck-
ling var revolutionens mål under dess första
och skönare stadium, faktiskt och oegennytigt
hylla grundsatserna af sann frihet, rättvisa och
moderation, följaktligen fordringarna på en na-
turenlig inre statsrätt samt en yttre allmän folk-
och mennisko-rätt; han hade endast behöft det-
för att bli säker på icke blott Frankrikes,
utan äfven alla andra folks kärleksfulla vördnad,
och således herre öfver hela verldsdelens öde.
Om han sedan Diktaturen ej mer var nödvän-
dig, åtnöjt sig med att stå spetsen för staten,
såsom den fria republikens president, eller, i
händelse de monarkiska fermerna ansetts lämp-
ligare, kanske oumbärliga för Frankrike, såsom
konstitutionell Konung eller Kejsare, så skulle
han likväl alltid varit mäktig nog att stifta allt
godt, emedan det stod i harmoni med den för-
nuftiga national-viljan. Han hade, genom tro-
get iakttagande af en, på sann folk representa-
tion byggd förf.ttning, kunnat göra Frankrike
till normal-stat för den civiliserade verlden, till
ea lysande förebild af en val garamterad laglig
frihet, och den af henne skyddade allmänna
och enskilda välfärden. De stater, som genom!
sin politiska ställning närmare hänvisas till
Frankrikes allians eller beskydd, hade då, drif-
na af eget interesse eller förhållandernas tvång,
måst antaga samma författnings- och administra-
tiens-system, och sålunda hade ett rättstillstånd,
värdigt de myndiga folken och fordradt af tids-
andan, kunnat uppkomma och hefästas på o-)
rubbliga grundvalar. Afven de makter, som,!
antingen i följd af en mindre framskriden civi-!
bsation, allt for djupt rotade historiska be-
grepp, dynastiska eller politiska imteressen, voro
det konsiitutionella systemet obenägna, hade
ikväl redan för den politiska rivalitetens skull,
af hedrens interessen, dea allmänna meningens i
dagligen växande makt och exemplet af grann-
folkens lycka tvungits, att åtminstone gifva nå-
sot efter, och sålunda lägga den grund, hvarpå!
len konstitutionella frihetens byggnad efier hand I
sunsat uppföras. Om de icke desto mindre
ned öppen fientlighet hade uppträdt emot det;
iberala systemet och dess naturiige beskyddare, i
Frankrike, för att motverka en Sådan nödvän- !
lighet och exemplets smitta, så skulle Frankrikes i
vapen, understödda af rättvisan och den allmän-
1a meningen, vunnit en lätt Seger, och nDnya, mot:
rationernas behof svarande, skapc ser hade kun-
at uppstå i en ädelmodig segrares fjät. en
politiska reformen, nu för tiden lika enhälligt:
ordrad aftidsandan, som kyrkoreformen för trelt
rhundrarxden tillbaka, bade då kunnat, i fredli
Her med tvång, folländas under den stora na-
ionens och dess genialiske chefs auspicier, och:
iennes hufvud prydas med den skönaste äras)
irona, som någonsin en dödlig vunnit. Dens
I
epresentativa författningen i ren form och tro-
et iakttagen; tryckfribeter
llsiåxds vilkor och berg
lande bland eHa folkklasser
ade skolor samt förnufig Iäro-, tanke- och
sl frihet, naturrättens återinsättande i dess län t
e bestrids da, ja, bespottade välde öfver den hi-
riska, afskaffandet af alla, med naa eviga
tt oförenliga absolatistiska eller aristol atiska
asp er: radikal reform at hela la agstiftr ningen
fvensom af log gskipniz
ihets införs
od:icl igen tyri Lika SOut bleltus, I eCusauvuis
rån ella missh. uk och förvända igrältningar,
elibatets upphäfvande, befrielsen från hvarje la
amvets-tving, fredstifiandet emellan fiendtliga!n
-osbekännelser, öfver hufvud ella förnufte ets och Vv
umanitetens völgerningar, upphöjda ull välde, ) a
cuile kunnat tillskyndas Europa, om Vapoleon h
et: sådant mål för sina bemodanden. a
, och hvarje rätts
bildningavs spri-
C
! (
meddelst väl inrät-
1
At
2
en allmän handels-
möjligt varit, samt
vidi