oo I loch Europa, dels förödmjukadt, dels genoi vånskap förbundet med honom, mottog me aktning, med undergifvenhet eller skräck, har vidtbjudande ord. DS Nu, eller redan förut som förste Konsul, oc efter fredssiuten i Liineville och Amiens, had Ihan kunnat verka allt godt för Frankrike oc Iverlden. Han, revolutionens arfving, som väck utvecklat och försatt i ärofull verksamhet ee! ofantlig massa af både intellektuella, moralisk: I ..h materiella krafter hos dena stora nationen Jhan, som nu med full makt disponerade öfve Jälla dessa krafter, återställaren af den läng saknade ordningen, lugnet och lagväldet i de inre, verldsfridens upprättare, oeh, om han så ville, äfven dess säkraste beskyddare, emedar han var stark nog, att afböja eller hämna hvarje störtande deraf — han hade nu endast;behöft troget härgifva sig åt tidsandans ädlare rigtning, ställa sig i spetsen för de idder, hvilkas utveckling var revolutionens mål under dess första och skönare stadium, faktiskt och oegennytigt hylla grundsatserna af sann frihet, rättvisa och moderation, följaktligen fordringarna på en naturenlig inre statsrätt samt en yttre allmän folkoch mennisko-rätt; han hade endast behöft detför att bli säker på icke blott Frankrikes, utan äfven alla andra folks kärleksfulla vördnad, och således herre öfver hela verldsdelens öde. Om han sedan Diktaturen ej mer var nödvändig, åtnöjt sig med att stå spetsen för staten, såsom den fria republikens president, eller, i händelse de monarkiska fermerna ansetts lämpligare, kanske oumbärliga för Frankrike, såsom konstitutionell Konung eller Kejsare, så skulle han likväl alltid varit mäktig nog att stifta allt godt, emedan det stod i harmoni med den förnuftiga national-viljan. Han hade, genom troget iakttagande af en, på sann folk representation byggd förf.ttning, kunnat göra Frankrike till normal-stat för den civiliserade verlden, till ea lysande förebild af en val garamterad laglig frihet, och den af henne skyddade allmänna och enskilda välfärden. De stater, som genom! sin politiska ställning närmare hänvisas till Frankrikes allians eller beskydd, hade då, drifna af eget interesse eller förhållandernas tvång, måst antaga samma författningsoch administratiens-system, och sålunda hade ett rättstillstånd, värdigt de myndiga folken och fordradt af tidsandan, kunnat uppkomma och hefästas på o-) rubbliga grundvalar. Afven de makter, som,! antingen i följd af en mindre framskriden civi-! bsation, allt for djupt rotade historiska begrepp, dynastiska eller politiska imteressen, voro det konsiitutionella systemet obenägna, hade ikväl redan för den politiska rivalitetens skull, af hedrens interessen, dea allmänna meningens i dagligen växande makt och exemplet af grannfolkens lycka tvungits, att åtminstone gifva nåsot efter, och sålunda lägga den grund, hvarpå! len konstitutionella frihetens byggnad efier hand I sunsat uppföras. Om de icke desto mindre ned öppen fientlighet hade uppträdt emot det; iberala systemet och dess naturiige beskyddare, i Frankrike, för att motverka en Sådan nödvän! lighet och exemplets smitta, så skulle Frankrikes i vapen, understödda af rättvisan och den allmän1a meningen, vunnit en lätt Seger, och nDnya, mot: rationernas behof svarande, skapc ser hade kunat uppstå i en ädelmodig segrares fjät. en politiska reformen, nu för tiden lika enhälligt: ordrad aftidsandan, som kyrkoreformen för trelt rhundrarxden tillbaka, bade då kunnat, i fredli Her med tvång, folländas under den stora naionens och dess genialiske chefs auspicier, och: iennes hufvud prydas med den skönaste äras) irona, som någonsin en dödlig vunnit. Dens I epresentativa författningen i ren form och troet iakttagen; tryckfribeter llsiåxds vilkor och berg lande bland eHa folkklasser ade skolor samt förnufig Iäro-, tankeoch sl frihet, naturrättens återinsättande i dess län t e bestrids da, ja, bespottade välde öfver den hiriska, afskaffandet af alla, med naa eviga tt oförenliga absolatistiska eller aristol atiska asp er: radikal reform at hela la agstiftr ningen fvensom af log gskipniz ihets införs od:icl igen tyri Lika SOut bleltus, I eCusauvuis rån ella missh. uk och förvända igrältningar, elibatets upphäfvande, befrielsen från hvarje la amvets-tving, fredstifiandet emellan fiendtliga!n -osbekännelser, öfver hufvud ella förnufte ets och Vv umanitetens völgerningar, upphöjda ull välde, ) a cuile kunnat tillskyndas Europa, om Vapoleon h et: sådant mål för sina bemodanden. a , och hvarje rätts bildningavs spriC ! ( meddelst väl inrät1 At 2 en allmän handelsmöjligt varit, samt vidi