verkliga förhållanden rsed suppositioner, hvilka
hos den, med ämnet obekanta, läsare, kuana
väcka uppmärksamhet, men som för den mnär-
mare skådeplatsen stående förlora all sannolik-
het. Från början af år 1834, eller sedan jag
inlemnat mina kostnadsförslager och planer till
slussanläggningar i Clarelfven, datera sig min
kännedom af ett och annat ämne, som rörer
dessa företag, och det är på grund häraf, som
jag ytterligare kan lemna vpplysving öfver 2:ne
Vvigtiga frågor, hvilka uti Hr Grefve Frölichs
framställningar förekomma, angående det af Ami-
ralen Grefve Cronstedt vid Christinehansns mark-
nad sistlidit år hållna sammanträde. Hr Gref-
ve Frölich säger: att ett anslag der var gjordt
till sammanträde iför Konungens Befallnings-
hafvande påföljande morgon å vanligt ställe, för
att cmottaga propositioner af Contre- -Amiralen I
Grefve Cronstedt i afseende på verkställighet!
af oftanämnde Slussanläggningar på Clarelfven.
Annonsen eller anslaget, som det kallas, var bå-
de skrifvet och uppsatt af mig, och jag kan så-
ledes upplysa allmänheten, att det icke innehöll!
ett enda ord, som handler om Koaungens Be-;
fallningshafvande eller saramssträdets offentliga
natur; men som mitt nekande och Grefve Frö-
licehs jakande väga lika inför opinienen, så mår
ste jag såsom öfvervigt å min sida taga hela den
stora samling af aktade personer, hvilka under
loppet af en hel dag sågo den ifrågavarande
annonsen, såsom vittnen för min uppgift.
Till följe af densa annons sammanträdde ett!
betydligt antal persorer, och vid detta tillfälle
säger Grefve Frölich ytterligare, att Armiralen
Gre:ve Cronstedt å Regeringens vägnar erbjöd
den eller dem, som med Slussanläggningarna
ville sig befatta, understöd till byggnadskapital!
genom anskaffande af fonderadt lån, der sådant
ej af den byggande sjelf kunde anskaffas; men
att i begge händelserna Regeringen vill till-
slåppa hälften af hvad gom erfordras till ränta
och amortissement.
Hår måste jag åter göra en förklaring, i rak
strid med Hr Grefvens, och inför det allmänna
förklara, att Amiralen Grefve Cronstedt vid i-
frågavarande sammanträde icke med ett enda ut-
tryck tillkännagifvit, som skulle han af Re-
geringen erhållit uppdrag, att erbjuda några un-
derstod till oftanämnde slussanläggningar; men
väl föreslog Amiralen sjelf och lofvade att hos.
Regeringen söka genomdrifva en så allmän nyt-
tig sak, hvarföre han också begärde, att de me I
tresserade personerna sKulle till Kongl. Maj: tt.
genom 3.dje Afdelningen inkomma med tillför-
Hiliga anbud, då han hoppades kunaa bereda
framgång åt förslaget. Så förhåller sig saken ;
men för att äfven vid denna fråga icke lemna
allmänheten att våga emellan tillförlitligheten af.
mina och Grefve Frölichs uppgifter, måste jag)
uppmana dem, som vid sammanträdet voro när-
varande, och särskilt dem, hvilkas namn jag på-
minner mig, att tillkännagifva, om de på an-
nat sält, än jag nu uppgifvit, fattat Amiralen:
Grefve Cronstedis gjorda framställningar. De
närvarande voro Landshöfding Wingård, Bruks-
Patron Capitenen I. Vern, Förste Landtmäta-
ren Örn, Hof-jägmästaren Falk, Löjtnant D. OQO.
Lilljehöök, och som jag vill minnas, äfven Lek-
torn vid Carlstads Gymnasium Söderberg.
Då jag i detta afseende nämner Landshöfding
Vingård, kan det icke undfalla den uppmärk-
samme läsaren af Grefve Frölichs skrift, alt
Landshöfdingen, utan reservation, undertecknat
och tillstyrkt Committerades wvnderdåniga skrif-
velse till Kongl. Maj:t, då deruti likväl före-
kommz2 yttranden, som förutsätta, att Amiralen
Grefve Cronstedt verkligen å Regeringens väg-
nar lofvat bidrag till Forsshaga Slussanläggning,
men troligtvis har nu Landshöfdingen icke sn-
sett sig behöfva fästa sig vid detaljerna af skrif-
ten, och på sådan grund låtit den, ehuru i
detta afseende crigtig, passera.
E rr Sammanträdets slut frågade jag Amira-
len Grefve Cronstedt om Associationerne sjelfva
skulle besörja jordersätltningar c., hvarvid A-
miralen befallde mig genast gå till Hofmarskal-
ken Croneborg och helsa, att då 3000 Ber Bko
lofvas till Slussanläggningen vid Forsbaga (hu-
ru detta löfte tillgått synes af det förutstående)
hade Associationerne att uppgöra med Jordäga-
ren, hvilken här var Tit. Dickson, så väl om
Railvägen som andra ersättniogsamspråk. Huru
I Associtionen nu skulle behandla frågan hos Hr
Dickson behöfde Amiralen Grefve Cronstedt ic-
ke bestämma; emedan sllmänna författningar
I bjuda, att, om godvillig öfverenskommelse i dy-
lika fall icke kan träffas, gode män. då skolaj
skilja tvisten.
-— tarda gannm dar fun 0 Ja 4illasAellklaaa Ior