Ju mer man kryper för denna magt, när hon
innehar väldet, dess mer är man benägen, alt
trampa henne under fötterna når hon fallit. Sö
,I Napoleons historia i Europa, och bland tusende
exempel i Asien, se detta i Siam. En anek-
dot sidan 9, visar härpå ett ganska märkvär-
digt exempel.
Ett par dagar derefter infördes till hufvudsta-
den den fångne Konungen af Laos med sin
femilj af nio personer. Dessa nio utställdes,
belastade med kedjor, i en jermbur, till folkets
I beskådande. Några af dem suto helt sorglösa,
andra deremot syntes bedröfvade öfver den qval-
fulla död de viste förestå sig. I grannskapet vo-
ro torturredskaperne uppställda, en kittel, hvari
oljan skulle sjudas, hvilken man skulle öfver-
gjuta konungens kropp, sedan denne blifvit ge-
nomstungen af knifvar, en galge, spetsiga hakar,
och i marken stötta spjut, på hvilka konungens
hustrur, barn och barnabarn skulle spetsas.
Slu:ligen skalle deras kroppar sänderstötas i
mortlar.
Konungen undgick likväl genom döden, den
26 Februari, de honom tillämnade plågorna.
Hans hufvud blef afslaget, och bans kropp upp-
hängd till spis för roffoglarne. tlans öfriga ta-
milj blef benådad med evig fångenskap 1 bojor.
Sim forsta resa ull China gjorde G. på ett
Chinesiskt skepp. Han beskrifver besättningen
på ett dylikt sålunda:
Isgen subordination finnes ibland dem. Vid
trängande behof vill hvar och em kommendera.
Sjökort samt mathematiska beräkningar känna
de icke. De styra blott efter kompassen,
och rigta kosam efter de lamdsuddar de se. Vid
hvarje ögonblick af fara öfvergifver dem rådig-
heten helt och hållet. All demna oordning på satt:
chinesiskt skepp gör resan derpå högst obeheg-;
hg för Europer; men hvarje försök, att förraå
folket till någon förbnättring, är fruktlöst, ty de
frukta då att anses för barbarer.
Så mycket mer noggranna äro deregmot Chi-
neserne till sjös i sin Gudadyrkan. Hyarje skepp
är försedt med Gudinnan Mea-tsu-pos bild, ät-
följd af två rätt fula drabanter. Framför denna
grupp står en alltid brinnande lampa, jemte nå-
gra thekoppar. Presten, som aldrig med otva
get amsigte får nalkas gudinmwan, antänder rökel-
se hvarje morgon för henne, och så ofia skep-
pet hinner någon landtudde, offrar man åt luf-
tens eller bergens amdar ett svin eller fjäderfå,
på det sätt, att, sedan offret blifvit tillredt,
antänder presten några stycken guldpapper fram-
för bilden och ropar till matroserna: följen!
andarna, hvarpå de framkomma och uppåtal.
offret. Aldrig hissar Chinesen något segel, u-!
tan attropa andarna om bistånd, och vid hvarje
skepps hemkomst frambäres ett offer. Så rå
denna afgudadyrkan är, så visa dock Chinesar-
ne en ifver och andakt deruti, sem kunde tje- i
na till efterdöme för många kristna, hvilka ega!l
formånen af em renare religion.
Chinesiska sjöfolket hörer i allmänhet till
den mest förkastade klasser i samhället, och säl-
lan ger sig någen till sjös, som ej genom tjuf-
nad eller spelskulder blifvit dertill tvumgen.:
Hvad de föstjena, förslösas vanligen på land-;
Ringsplatserna genom spel och dryckeseillen,.
och deras familjer få hungra hemma. Deras o-l;
hyggliga trätor och rysliga eder kunna hos hvar-,
je bildad menrniska väeka en tanka på Sodom ),
och Gomorrha och förmå honom lyckönska sigc
vara född och festrad i en lära, som åtminsto-l4s
ne sätter någon bom för menniskans vildare pas-
sioner. I
I allmänhet märkte G. hos Chineserne myc-!g
ken likgiltighet för deras närvarande Gudalära, r
temlig tolerans för främmande lärer, och myc-ls
ken benägenhet att emottaga kunskap om kri-lv
stendomen. Vid hans ankomst till den storajlr
staden Ty-en-tsin, som ligger endast tvänne ll
dagsresor från Peking, blef han med myckenli
c
6
r
H
a
S
h
C
h
t
An tr ARA -—- mm MA
välvilja emottagen af flera personer, med hvilka
han förut varit bekant, och hvilka i synnerhet
kände honom svm läkare.
Den lycka han hade i sina första kurer, skaf-
fade honom snart ett stert tillopp af patieuter,
som med skäl beklagade sig öfver sina läkares okun-
nighet. Då dessa lärt sig slå åder, hvari de o-
stridigt ega skicklighet, och last el par iue-
dicinska böcker, tro de sig, utam vidare prak-
ik, vara skickliga läkare. Anatomien. anses
ör en onyttig spekulativ kuriositet. Deras lä-p
kemedel inskränka sig hufvudsakligen till vext-f,
riket; men hvarje verksam drogue försvagas ge- Pp
om tillsättningen af 60 eller 70 andra plantor. ! kn
Ofta lyckades det Gitzlaff, att genom framgång li