Ju mer man kryper för denna magt, när hon innehar väldet, dess mer är man benägen, alt trampa henne under fötterna når hon fallit. Sö ,I Napoleons historia i Europa, och bland tusende exempel i Asien, se detta i Siam. En anekdot sidan 9, visar härpå ett ganska märkvärdigt exempel. Ett par dagar derefter infördes till hufvudstaden den fångne Konungen af Laos med sin femilj af nio personer. Dessa nio utställdes, belastade med kedjor, i en jermbur, till folkets I beskådande. Några af dem suto helt sorglösa, andra deremot syntes bedröfvade öfver den qvalfulla död de viste förestå sig. I grannskapet voro torturredskaperne uppställda, en kittel, hvari oljan skulle sjudas, hvilken man skulle öfvergjuta konungens kropp, sedan denne blifvit genomstungen af knifvar, en galge, spetsiga hakar, och i marken stötta spjut, på hvilka konungens hustrur, barn och barnabarn skulle spetsas. Slu:ligen skalle deras kroppar sänderstötas i mortlar. Konungen undgick likväl genom döden, den 26 Februari, de honom tillämnade plågorna. Hans hufvud blef afslaget, och bans kropp upphängd till spis för roffoglarne. tlans öfriga tamilj blef benådad med evig fångenskap 1 bojor. Sim forsta resa ull China gjorde G. på ett Chinesiskt skepp. Han beskrifver besättningen på ett dylikt sålunda: Isgen subordination finnes ibland dem. Vid trängande behof vill hvar och em kommendera. Sjökort samt mathematiska beräkningar känna de icke. De styra blott efter kompassen, och rigta kosam efter de lamdsuddar de se. Vid hvarje ögonblick af fara öfvergifver dem rådigheten helt och hållet. All demna oordning på satt: chinesiskt skepp gör resan derpå högst obeheg-; hg för Europer; men hvarje försök, att förraå folket till någon förbnättring, är fruktlöst, ty de frukta då att anses för barbarer. Så mycket mer noggranna äro deregmot Chineserne till sjös i sin Gudadyrkan. Hyarje skepp är försedt med Gudinnan Mea-tsu-pos bild, ätföljd af två rätt fula drabanter. Framför denna grupp står en alltid brinnande lampa, jemte några thekoppar. Presten, som aldrig med otva get amsigte får nalkas gudinmwan, antänder rökelse hvarje morgon för henne, och så ofia skeppet hinner någon landtudde, offrar man åt luftens eller bergens amdar ett svin eller fjäderfå, på det sätt, att, sedan offret blifvit tillredt, antänder presten några stycken guldpapper framför bilden och ropar till matroserna: följen! andarna, hvarpå de framkomma och uppåtal. offret. Aldrig hissar Chinesen något segel, u-! tan attropa andarna om bistånd, och vid hvarje skepps hemkomst frambäres ett offer. Så rå denna afgudadyrkan är, så visa dock Chinesarne en ifver och andakt deruti, sem kunde tjei na till efterdöme för många kristna, hvilka ega!l formånen af em renare religion. Chinesiska sjöfolket hörer i allmänhet till den mest förkastade klasser i samhället, och sällan ger sig någen till sjös, som ej genom tjufnad eller spelskulder blifvit dertill tvumgen.: Hvad de föstjena, förslösas vanligen på land-; Ringsplatserna genom spel och dryckeseillen,. och deras familjer få hungra hemma. Deras o-l; hyggliga trätor och rysliga eder kunna hos hvar-, je bildad menrniska väeka en tanka på Sodom ), och Gomorrha och förmå honom lyckönska sigc vara född och festrad i en lära, som åtminsto-l4s ne sätter någon bom för menniskans vildare passioner. I I allmänhet märkte G. hos Chineserne myc-!g ken likgiltighet för deras närvarande Gudalära, r temlig tolerans för främmande lärer, och myc-ls ken benägenhet att emottaga kunskap om kri-lv stendomen. Vid hans ankomst till den storajlr staden Ty-en-tsin, som ligger endast tvänne ll dagsresor från Peking, blef han med myckenli c 6 r H a S h C h t An tr ARA -—mm MA välvilja emottagen af flera personer, med hvilka han förut varit bekant, och hvilka i synnerhet kände honom svm läkare. Den lycka han hade i sina första kurer, skaffade honom snart ett stert tillopp af patieuter, som med skäl beklagade sig öfver sina läkares okunnighet. Då dessa lärt sig slå åder, hvari de ostridigt ega skicklighet, och last el par iuedicinska böcker, tro de sig, utam vidare prakik, vara skickliga läkare. Anatomien. anses ör en onyttig spekulativ kuriositet. Deras lä-p kemedel inskränka sig hufvudsakligen till vext-f, riket; men hvarje verksam drogue försvagas gePp om tillsättningen af 60 eller 70 andra plantor. ! kn Ofta lyckades det Gitzlaff, att genom framgång li