glans, som embetets stora namna och Konungens speciella förtroende nödvändigt måste skänka — nedstiger direkte ibland folket och afhandlsr med individerne — dervid man ser honom anmoda öfrige höge embetsmän såsom t. ex. Kongl. Maj:ts Befallningsbafvande göra sig biträde. Ett handbref är i sådane fall tillräckligt. Det är således liksom konuzgamyndigheten, (vb. en sådan som den endast borde kunna finnas i en inkonstitutionel monarki) — blifvit (tör alla slika föremål som slussar, hamnar etc.) inkarmerad i denma afdelningschefs persou!! Inför hvilken domstol, enligt hvilken i grundlag eller civillag, kzn man antesta em sådan ran för misstag eller embetsfel, och på hvilken iuridisk grund skola klagomiålen deduceras? Jag har ej kuonat finna i våra författeiogar annat än toma luckor till svar på dessa frågor, men önskar, att Riksens Ständers Just. Ombudsmen ville utfinna och praktiskt visa allmänheten väger att lagligen beifra klagomål af denna art. Så mycket ligger dock i öppen dag, att när köden först sträcktestill detta friseglande embete, som direkte får intränga i kontakt med hvarje enskild mans ekonomi och derpå, sedan det satt alla vederbörande i ansvarsfull och kostbar ak.divitet, ensam ansvarslöst får krypa i lä, bakom majestätefs thron eller dess Statsexpeditions sinuositeter — så var väl alltid meningen, att Ärans Flagga derpå skulle svaja! — — — — — Läsare! låt mig återgå till berättelsen af det som återstår. Det irnehålles i efterföljande 6. stycken bref.) N:o 1. Till Grefve D. Frölich på Cathrineberg. Min käraste Bror! Br Landshötdingen af: :Wingård med flera och serdeles undertecknad, väntade i går träffa min bror på Forshaga, men då denna förmodan slog felt, får jag! härmed framföra Herr Hofmarskalken Cr onebor, gs skriftliga uppdrag till mig, att bedja min bror möta på Östanå i morgon middagstiden, då Amiraten Hr Grefve Cronstedt, Herr Landshöfdingen af Wingård med flere derstädes inträffa... För egen del skulle det vara ; mig särdeles kärt, om min bror medgifver en :confronta;. tion, hvarmed mycket är att vinna, men intet att förlora, serdeles för det uppdrag vi som kommitterade emottagit. Härjemte får jag ärän bifoga afskrift af 1834 års: underdåniga utlåtande af då varande kommitterade, som jag af Hr I Lagman Oldevig uttagit, och min bror behaga till honom återställa. ? Med fullkomligaste högaktning och vänskap har äran s Ödmjukast teckna L. G. Orn. Qvarntorp d. 21 Aug. 1836. N:o 2. . C:berg d. 21 Aug... 1836. Till Herr Förste Laudtmätaren L. G. Orn! Min käraste Bror! Jag har haft nöjet emottaga brefvet med inneslutI ne komiterades underdåniga skrift, hvars återframträdande i dagsljuset äfven gläder mig. Huru för re-! sten min Bror, Landshöfdingen Wingård m. fl.? kunI i nat vänta mig i går vid Forsshaga kan jag icke be-! I gripa, då jag icke dit varit kallad, hvarken af egaren, Landshöfdinge af Wingård eller af Grefve C Cronstedt. : Att den sednare skulle komma till Carlstad i medlet af förra veckan, derom har väl, utom ryktet, äfven Herr Lagman Oldevigs bref med Torsdagsposten underrättat mig, men som jag trodde, alt i händelse min närva-: ro i och för kanalaffären ansågs nödig, anständigheten fordrade det jag skulle kallas, och jag under intet vilkor ansåg mig skyldig af rykte och sqvaller om tillämnade sammankomster, hemta anledning till min inställelse, så har jag destoheldre afhållit mig från sammankomsten på Forsshaga, som densamma möjligen kunnat hafva till föremål enskilda affärer emellan Herr Dickson och hans vänner. I Att jag nu genom Bror finner mig inviterad af Hr Hofmarskalken Croneborg till Östanå i i morgon, väc-:5 ker min förändran ur flera skäl. — Först och : främst är det blott några dagar sedan jag träffade Hofmarskalken, då vår öfv erenskommelse i fråga om kanalsaken var af den art att icke stå tillsammans med den i 5 4 j j ; 1 j ( IG C ( I f (e o dd a f Oo a 1 r :a 1 E a n O nu fillämnade och af min Bror omnämnde Coh-l frontationen.? För det andra hade Hofmarskalken, som, efter hvad jag kan förmärka, varit officielt averterad om sammankomsten på Forsshaga, säkert icke SP ett bud till mig, om hans mening varit, att jag ulle gästa hos honom i morgon, och för det 3dje är jag icke angelägen om en confrontration med Hrr Winrgård och Cronstedt, när desse Herrar, som i går eftormiddag anlände till Deyeforss, och i dag reste öfver min gårdstomt, icke synas i ringaste ange lägne att träffa mig. På hvilken grund jag torde hafva skäl snarare vända om den af min Bror åberopade grundsats. ätt på confrontationen kunde vara mycket att vinna och intet att förlora. Jag blir derföre hemma och ber min bror (i den oförmodade händelsen, att man äfven må Östanå skul1e liksom vid Forsshaga förundra sig öfver milt uteblifvande), hafva den godheten detäillera de nu anförda skälen dertill, under framförande af min kompliment till samlige vederbörande. Med högaktning och vänskap D avid Frölich. N:o 3. Qvarntorp d. 214 Aug. 1836. Min käråste Bror! Med anledning af dag 5ens estimerade skritvelse har m