tarläroverken, och till indragning af vissa läroverk
och lärare beställningar — ännu icke någon
hufvudsaklig pröfning deraf afhörts. Imedler-
tid och om oåterkalleligen skall inträffa att in-
ställelse uti behagl g tidsförläningsspannemålens
indragning till förmån för lärares löner kommer
a:t äga rum vid de pestorater, der kyrkoherdens
inkomst öfverstiger 100 tunnor, lgger den hög-
sta vigt deruppå, att tillse huru detta belopp
utföres. Vi vilja allde!es icke bestrida det ju
minimum ef en pastors inkomst bör närma sig
ull den, som är bestämd för Lektor vid ett
Gymnasium, 150 tunnor, men kanhända må
det billigen stadna vid de för Rektor vid en
fullständig lärdomsskola fastställda 120 tunnor;
dock bör noga märkas, att då detta är allt
hvad skolläraren kar påräkna såsom tjenste- och
löne-inkomster, förmånen af fria husrum deruti
iobegripen, är det svårare alt kalkulera pasio:
raliernes belopp. Att rätta normen för en slik
beräkning. änna icke blifvit. funnen, inhämt:s
nogsamt deraf, att hittills vid shka beräknin-
gar, t. ex. prestgården, som lemnar pastor fri
boning och ofta betydigt bidrag till ! erguing,
endast upptagits såsom inkomst efter 4 procent
af dess; bevillnings-taxeringsvärde, hvilket oftast
blott utgör en ringa del af dess verkeliga o. s.
v. På detta sätt skattas Barnarps pestorat i
Jönköpings lån af Wexiö stift tul en brutto-
inkomst af endast 290 Bdr 6 sk., och till en
behållning af den ringa summan 50 Rdr 6 sk.
for Rector Scholx i Jönköping, som deraf är
innehafvare. (Se Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvel-
se till StatsUtskottet den 7 Febr. 1835). Föl-
jas samma grunder vid utrönendet af pastorali-
ernes belopp vid de gäll, som ännu uppbära
behaglig tids förläningsspannemål, är det san-
nohkt att de mångenstädes skola betydligt öf-
verstiga 100 tunnor, och Presteståndets fruktan
för indragning sålunda lätt vara undanreöjd, utan
mellankomsten af något Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut.
0 ———