MILL ilsken Ulv tTIi dill Pe UtDDR VIvVElBegr ULU slättbildningar, der lokalen medgifver det, äro t. ex. Cichorium, ÖCrepis biennis, Carduus acanthoides till en del, Thalictrum aquileg:salium och Cineraria palustris m. fl. Dessutom hör väl Veronica montana, opaca, palita, Erythrea centaurium, Lamium intermedium, Geranium palustre, Malva Alcea, Cyredalis cava, Hypericum tetrapterum, Picris, Tussilago alba, Sencio paludasus och eruncifolius, Juncus glaucus, ÅAjuga reptans, en stor del Orchideer med flera till dessa — bildningar, då Gentiana germanica, Juncus obtusifolius, Potentilla opaca, Anemone pratensis, Androsace, Ajuga alpina, Hyperium humifusum, Cinerartia campestris, Orchis militaris, Malaxis Löseliti, m. fl. flötsbildningen. Till öfvergångsbildningarnes skogstrakter höra dessutom : Betanica, Pimpinella magna, Tr:folusm alpestre c. och till trappen, som vanligen åtföljer erskiffern! tyckes Tormentilla reptans höra. Dåman nu ebserverar, att nordöstra, östra, medlersta och södra delarne af provinsen egentligen räknas till öfvergångstrakter, så faller det af sig sjelf, att. dessa delar hafva en rikare vegetation då den! vestra delen deremot har att rikare förråd på. stramdvexter, sådana som behöfva inundering af salt vatteu, emedan sundets vatten är saltare än Östersjöns. En besynnerlig gräns har Prof. Fr. mellan slätt och skogtrakt, då han t. ex. räknar Vidtsköfde och Arupstrakterm bland s!ätterna, Reften, Höste etc. bland slättlunder, hvilket är högst oriktigt, ty hela nordöstra delen ända till södra sidan af Ste shufvud är egentligen en skogstrakt, om också här och der finnas skoglösa sandfält; detsamma gäller om de anförda och flera andra skogar i närheten af slätterna, ty de hafva gemenskap med skogstrakter. Icke heller är det en nödvändighet, att en skogstrakt alltid skall vara bergig. Dessutom karakteriseras skogsgränsen och skogstrakten af egna vexter t. ex. Anemone nemorosa, Arnica, Hieracium proemorsum m. fl., hvilka aldrig finnas på slätterna, om icke på något ställe som reliker från en längesedan förstörd skog, men väl vid skogsgränsen. De egentliga slätterna, som icke hafva ett enda träd, som ej är planteradt, och äro således i saknad af skogsvegetationen, utgöra stora sträckor från Rörum och Vik till Ystad, Glumslöf och hafva inåt landet olika bredd på olika orter t. ex. från Landskrona till Harlösa, från Kåseberga till Benestad etc., då våra bokskogar följa åstrakterna och utgöra egentligen 2ne bälten öfver provinsen, nemligen från Kullaberg till Maglehem och Svabesholm och från Skabersjö längs södra sidan af Romeleklintsåsen till Krageholm, Härvid må äfven nämnas, att ekskogen jemte hasseln m. fl. vanligen utgör skogsgränsen och det är troligt, att våra slätter, som med undantag af fi sandtrakter utgöras af en fruktbar lera, i äldre tider varit ekbeväxta. Härjemte må vi icke förglömma våra sandfält, som äro så egna för provinsen. De äro egentligen skogstrakter och endast på de ställen, der skogen på större sträckor blifvit undanröjd, hafva flygsandsfält uppkommit, fastän flygsanden numera gemom planteringar o. d. på de flesta ställen är hämmad. Dessa sandtrakter utgöras af hela nordöstra gruskalkstrakten, provinsens södra udde, trakten kring Vombsjön, vesterut vid Lydde ström och Saxån och vid Engelholm. De bestå af en fin, hvit eller svartaktig sand med ett (liksom hos alla sandfä!t) icke djupt hegande lerlager och i hela östra delen är dennod olandad med petrifikater och kalk. Endast de Engelholmska synas i likhet med de moblandade ljungbeväxta sandhedarna längs nor;a sidan af medlersta åsen, hafva detta lerlager djuptliggamde, hvarföre de i vegetativt hänseende hafva mycken likhet med de Hallindska sandtrakterna. Våra öfriga sandfält karakteriseras af egna vexter t. ex. Dianthus arenariäs på de nordöstra och vestra (högst obetydligt veolens, Hypericum humifusum och Kölepå de östra och ) medlersta, Alyssum vica num på de vestra och södra, Hieracium cymosum på de östra och vestra (tagen innevararde år mellan Ålstorp och Saxtorp), Phleum arenarium, Androsace, Antherica, Alsive viscara, fråa HBöste långs södra och vestra kusten tillj på de medlersta t. ex. Ramsåsa) Scabiosa.sva-l ria glauca (det seduare äfven vid Engelholm) Iberis petrea, Alyssum calycinum ech A-) stragalus arenarius endest på de östra, Fila-l go germaniea och Gnaphalium aren artum endast -på de södra etc. Nedanstående vextgeografiska tillägg torde för Svenska flamma. FSL. oo 21 sssa utan Allt inter .