man till sans; hans rysliga misstag lemnade rum för den förfärliga verkligheten. — Anna hade han nog styrka, att begifva sig till närmaste (autoritet och sjelf angif,a händelsen med alla dess detaljer. Derefter blef han vansinnig. Catalimas kärleksfulla vård lyckades det emedlHertid att småningom bota honom. Redan är Hofråttens öfver Granada dom filld öfver honom; den lyder på 5 års galerstraff, men Druttningen och ministrarne vore, säger det fransyska bladet, ej värde att em enda dag längre sitta vid styret, om de icke här låta en fullständig benådning ega rum. TOPOGRAPHIA STIBPIUM SCANENSIUM. (Forts fr. gårdagsbl.) Prof. Friess indelningar af vissa fam ilier eller vissa genera, de må vara egna eller med urval från andra, äro ofia af en utmärkt förträfdlighet, och tydligbet t. ex. hos gräsen, carices och salexarterna m. fl. Hos Synanthererna och Umbellaterna är deremot denna indelning konstlad och i en praktisk vetenskap af föga användbarhet. Hans specieskarakterer, hvilka äro ditsatta som i korta diagnoser, äro icke alltid så pålitliga t. ex. ÄAnxonis spinosa med Vexillo mucronato, repens med Vexillo muttico och arvensismed Vexillo, emarginato. Att detta är föga enligt med eller åtminstone högst otydligt i naturen, :kan jag af erfarenhet intyga, då jag förliden sommar jemförde alla tre och fann wveXxillum mera mucronatum än emarginatum hes alla, men mest hos spinosa. Månne Icke fodrets längd i jemförelse med baljan snarare ; borde varit bland dessa karakterer? Eller blom:mornas och bladens sterlek, vexternes hårighet (och tornighet? etc. Det är dessutom ganska I svårt alt få korta bestämda karakterer på species, som lättare åtskiljas af ögat än af beskrifi ningar. Då arbetet egentligen är en topografi, så måste man isynnerhet fästa uppmärksamhet vid det vextgeografiska häruti, fastän det mera synes som arbetet tillkommit för systemet skull, ty den vextgeografiska delen är den minst utarbetade, hvarföre jag här tager mig frihet att dervid göra några tillägg, grundad på egna elI ler andra säkra personers iakttagelser. Vi hafva häruti haft goda föregångare, t. ex. Rosen, Linnd, Retzius och främst af alla en Leche, som dels sjelf varit mycket omkring i provinsen och dels öfver vextställena lemnat noggranina uppgifter. — Prof. F. har betydligen riktat I vår Skånska Flora, hvarföre vi till honom stå i de största tacksamhetsförbindelser; flera af våra sällsyntare vexter ansågos före hans tid för utdöda. — Den tiden är förbi, då enskilta persozer ifrade för veteuskaperne, då t. ex. en professor i Lund, Archiater Kilian Stobweus, I på sin egen bekostnad, höll icke mindre än 3 I resande naturforskare i Skåne (Retzius Vetensk. Akad. Handl. 1769). Will man nu resa, åtminstone inom sitt fädernesland, så måste det ske genom egza medel. Prof. F. har genomI vandrat provinsen ganska noga och han har kunnat göra det utan någon ekonomisk saknad: I han har dessutom öfver Krageholms och Chri: stianstadstrakterna erhållit uppgifter af framlidine Dr. Ljungstedt, öfver N. Vrams etc. af Hr Forsander, öfver Roslatts etc. af Biskop Agardh och öfver Årupstrakten af Prof. Åkerman m. fl. Endast norra delen är för oss nästan alldeles obekant, och det är skada, att icke någon botanist varit i tillfälle att göra en tur längs norra gränsen. Det hade derföre varit högst önskligt, att Prof. F. icke blott utsatt by och härad för en sällsynt arts vextort, utan, så mycket möjligt varit, äfven sjelfva vextstället t. ex. så här. Erigerum canadensis vid Gusnafra kring stengärdsgårdarne norr om byr: Primula elatior vid Öfvedskloster i Eutäppet under ekarna sparsamt, i Tullesbo södra ängar eller östra park i största mängd, sparsammare i vestra parken, alleerna och vid Skartofta i vestra ängen etc Hade den varit så utförlig och den vextgeografiska delen varit på svenska, så hade arbetet varit af största nytta, då det nu är oftast oanvändbart. Om ofvananförde heter det blott? in sepibus lapideis ad Gusnafva? och in pratist succosis ad Öfvedskloster, hvarigenom händer, att den sökande kan behöfva taga många onyttiga steg,! om han efter nämnde beskrifningar skall taga dessa växter. Hvad Prof. F. härvid derjemte bortglömt, är Skånes öfvergångstrakter, som, man filösofere häröfver hur som helst, likväl ha sina egnal vexter. — Som bekant är, ligga Skånes öfvergångslager, som bestå af sandsten, alunoch I aslbiflornr arch anm ans LL? IL JÖÄssen amaellan