man till sans; hans rysliga misstag lemnade rum
för den förfärliga verkligheten. — Anna hade
han nog styrka, att begifva sig till närmaste
(autoritet och sjelf angif,a händelsen med alla
dess detaljer. Derefter blef han vansinnig.
Catalimas kärleksfulla vård lyckades det emed-
lHertid att småningom bota honom. Redan är
Hofråttens öfver Granada dom filld öfver ho-
nom; den lyder på 5 års galerstraff, men Drutt-
ningen och ministrarne vore, säger det fransy-
ska bladet, ej värde att em enda dag längre sit-
ta vid styret, om de icke här låta en fullstän-
dig benådning ega rum.
TOPOGRAPHIA STIBPIUM SCANENSIUM.
(Forts fr. gårdagsbl.)
Prof. Friess indelningar af vissa fam ilier eller
vissa genera, de må vara egna eller med urval
från andra, äro ofia af en utmärkt förträfdlighet,
och tydligbet t. ex. hos gräsen, carices och sa-
lexarterna m. fl. Hos Synanthererna och Um-
bellaterna är deremot denna indelning konstlad
och i en praktisk vetenskap af föga användbarhet.
Hans specieskarakterer, hvilka äro ditsatta som
i korta diagnoser, äro icke alltid så pålitliga t.
ex. ÄAnxonis spinosa med Vexillo mucronato,
repens med Vexillo muttico och arvensismed
Vexillo, emarginato. Att detta är föga enligt
med eller åtminstone högst otydligt i naturen,
:kan jag af erfarenhet intyga, då jag förliden
sommar jemförde alla tre och fann wve-
Xxillum mera mucronatum än emarginatum
hes alla, men mest hos spinosa. Månne Icke
fodrets längd i jemförelse med baljan snarare
; borde varit bland dessa karakterer? Eller blom-
:mornas och bladens sterlek, vexternes hårighet
(och tornighet? etc. Det är dessutom ganska
I svårt alt få korta bestämda karakterer på spe-
cies, som lättare åtskiljas af ögat än af beskrif-
i ningar.
Då arbetet egentligen är en topografi, så må-
ste man isynnerhet fästa uppmärksamhet vid
det vextgeografiska häruti, fastän det mera sy-
nes som arbetet tillkommit för systemet skull,
ty den vextgeografiska delen är den minst ut-
arbetade, hvarföre jag här tager mig frihet att
dervid göra några tillägg, grundad på egna el-
I ler andra säkra personers iakttagelser. Vi haf-
va häruti haft goda föregångare, t. ex. Rosen,
Linnd, Retzius och främst af alla en Leche,
som dels sjelf varit mycket omkring i provin-
sen och dels öfver vextställena lemnat noggran-
ina uppgifter. — Prof. F. har betydligen riktat
I vår Skånska Flora, hvarföre vi till honom stå
i de största tacksamhetsförbindelser; flera af vå-
ra sällsyntare vexter ansågos före hans tid för
utdöda. — Den tiden är förbi, då enskilta per-
sozer ifrade för veteuskaperne, då t. ex. en
professor i Lund, Archiater Kilian Stobweus,
I på sin egen bekostnad, höll icke mindre än 3
I resande naturforskare i Skåne (Retzius Vetensk.
Akad. Handl. 1769). Will man nu resa, åt-
minstone inom sitt fädernesland, så måste det
ske genom egza medel. Prof. F. har genom-
I vandrat provinsen ganska noga och han har
kunnat göra det utan någon ekonomisk saknad:
I han har dessutom öfver Krageholms och Chri-
: stianstadstrakterna erhållit uppgifter af framlid-
ine Dr. Ljungstedt, öfver N. Vrams etc. af Hr
Forsander, öfver Roslatts etc. af Biskop Agardh
och öfver Årupstrakten af Prof. Åkerman m. fl.
Endast norra delen är för oss nästan alldeles obe-
kant, och det är skada, att icke någon botanist
varit i tillfälle att göra en tur längs norra grän-
sen. Det hade derföre varit högst önskligt, att
Prof. F. icke blott utsatt by och härad för en
sällsynt arts vextort, utan, så mycket möjligt
varit, äfven sjelfva vextstället t. ex. så här. E-
rigerum canadensis vid Gusnafra kring sten-
gärdsgårdarne norr om byr: Primula elatior
vid Öfvedskloster i Eutäppet under ekarna spar-
samt, i Tullesbo södra ängar eller östra park i
största mängd, sparsammare i vestra parken,
alleerna och vid Skartofta i vestra ängen etc
Hade den varit så utförlig och den vextgeogra-
fiska delen varit på svenska, så hade arbetet
varit af största nytta, då det nu är oftast oan-
vändbart. Om ofvananförde heter det blott? in
sepibus lapideis ad Gusnafva? och in pratist
succosis ad Öfvedskloster, hvarigenom händer,
att den sökande kan behöfva taga många onyt-
tiga steg,! om han efter nämnde beskrifningar
skall taga dessa växter.
Hvad Prof. F. härvid derjemte bortglömt, är
Skånes öfvergångstrakter, som, man filösofere
häröfver hur som helst, likväl ha sina egnal
vexter. — Som bekant är, ligga Skånes öfver-
gångslager, som bestå af sandsten, alun- och
I aslbiflornr arch anm ans LL? IL JÖÄssen amaellan