medgifvas att man icke kan lata hela statsma-
chinen stadna utan att sätta samhället ett kom- .
plett revolutioastillstånd:; men det består derulti, .
att Underhuset i England kan verkställa en så-
dan vägran, derigenom att det sjelft låter ett Ut-
skott förvalta och distribuera statsanslagen, utan
att lemna dem i händerna på de ministrar, som
skulle envisas att sitta qvar emot majoritetens
vilja. Det är också just; detta, som törklarar
orsaken till den annars för mången så förun-
dransvärda motviljan emot den slutna omröst-
ningen vid valen, emedan denna skulle gifva
majoriteten i Uuderhuset en vida mera radikal
skepnad, än den nu har, och oemotståndhgt
drifva fram ministrarna till reformer iädemokra-
tisk anda.
Vi kommä nn till Eurcpas medelpunkt, Tysk-
land. I den ställning, hvaruti de stora magter-
nasofvervigt ölver de smärre, censurens införan-
de 7 alla dess stater och Förbundsdagens sed-
naste beslut, :som de facto tillintetgjort det re-
presentativa samhällsskicket der det funnits, ett
ögonblick försatt detta land, skulle man utan
tvifvel kunna tre, att det lyckats de maktegande
att lägga folkfriheten och det demokratiska ele-
mentet för alltid i fjettrar. Till ersättning här-
för, äro nu Regeringarne, i synnerhet den Preus-
siska, verksamma uti en hep materiella atgärder
till lifvande af den industriella andan, och mån-
gen, som endast ser sakerna på ytan, har häraf
dragit den slutsatsen, att ingen fara är för mnå-
gra vidare revolutienära rörelser i Tyskland i
vår tid. Men månne man icke bedrager sig här-
på? Tyskarne äro icke mera, hvad Madam Stacl
yttrade om dem, en vakande dröm, en halfdruc-
ken idealism, en extasierad blandning af vetenska -
per, drankt ien ocean aftheorier. De abstrak-
tioner och det pedanteri, inom hvilka Tyskarne
förut blefvo tvungne att insvepa sig, derföre att
hela det positiva fältets odling var dem förne-
kadt, hafva längesedaa till det mesta bortdunstat,
och det obestämda i teorierna konsoliderat sig.
De splittrade intressena hafva allumer samlat sig,
likt solstrålarne 1 en brännspegel, åt samma
punkt. En rörlig och idog massa arbetar oaf-
låtligen på förbättringar; religionsstrider, lokal-
fördomar och graunstaternas antipatier och af-
undsjuka sins emellan vika alltmer för den ge-
mensamma otåligheten att deltaga i de stora Eu-
ropeiska händelserva. För att närmare förklara
anledningen till denna otålighet, och bevisa att
den verkligen finnes, behöfde man blott taga i
betraktande redan den omständigheten, att en
folkmängd af trettio mihioner menniskor med
samma språk och samma litteratur är styckad i
en massa af stater, i hvilka man igenfinner nä-
stan alla möjliga ohka slags styrelse- och rege-
ringssätt, olika beskattningar och olika lagar.
Denna poliiiska anomali blir alltmera käanbar, I
i samma mån den allmänna verldscivilisationen i
allmänhet går framåt, och andra länders exempel
lär Tyskarne att inse uti hvilka mångfaldiga
band de äro insnärjde; och, hvad som värre är,
ju mera dessa band i materielt afseende skola
lossas gexom en gemensamhet i tullsystem o. s. v.
ju mera skall tvånget af de politiska gränsor
som åtskilja nationerna, blifva kännbart, helst
då dessa gränser nästan ingenstades äro utsta-
kade af naturea, utan öfrerallt konventionella.
Lägg härtill det mest förvirrade tillstånd af lag-
skipningen, som på många ställen ännu helt
och hållet är sammanblandad med administra-
tionea, och slutligen att torturen ännu är gäl-
laade i några stater, i kraft af den s. k. Hals-
ordnung, och man döme om anledningar till
missnojen finnas! Man bör icke glömma, att
nationalitetskänslan hos Tyskarne en gång varit
tillräckligt stark, att öfverändakasta hela den
påfliga despotismen, det katbolska presterskapets
omätliga välde och det feodala oket. Detta
gick ej på en dag, icke på ett år, men det
gick hkväl slutligea. Den verldsliga hierarki-
en har nu trädt i stället för den andliga; mili-
tärdespotism 1 stället för Påfvens och munkar-
mas, men huru mycket starkare är icke nu den
allmänna andan och folkets samband sins emel-
lan! Ett folk, som har Rotteck, Welcker,
Duttlinger och Mittermayer m. fl. till sma älsk-
lingsförfattare ; der arbeten af den höga, allvar-
liga och praktiskt filosofiska riktning, som Staats
Lexikon eller Bottechs vwerldshistoria finnas i
hvarje hus och läsag af hvarje borgare, låter
icke för ;mansåldrar smida3 sig i politiska bo-
jer.
fö Också hafvaredan önskningarna efter en om-
gjutning af Tysklands Ställning börjat taga form,
och flera förslag hafva uppstått att närma sig
det allmant efterlängtade målet, och afhjelpa
de många organiska bristerna i den politiska
samhällskroppen. Det mest populära och mest
oo SE AS 2 123