kapligt hänseende, men i sjelfva verket föratt bref till hemorten måla sina goda landsmän käppan full med en män3zgd sanna eller upp: liktadkorrespondensartiklar, som åsyfta att nedsätta Föreata Staternas både seder och samhällsinrättningar. Ett sådaat, ganska talande exempel har man förut haft utt de namnkanani ga brefven i Aorgenblatt fiir gebildete Stän dey hwilka. blifvit öfversatta här under titeln: Sällskapslifvet i de Förenta Staterna och på hvilkas krapulöst löjliga oförsyothet vi då fästade våra läsares uppmärksamhet. Vi veta alla, att det är ingenting, för hvilket de maktegande i den gamla verlden frukta simycket som för demokratien, — Ingenting kan derföre ligga dem mer om hjertat, än att få det land, hvarest demokratien är mest konseqvent utveckladt afmåladt i svarta färgor. Hvad betyder det väl att kosta på en Tysk Doktor eller annan skriftställare en resa öfver Atlantiska hafvet, mot vilkor, att ban dugtigt tilltvålar det samhälle, dit han begifver sig; och hvad gör icke Iy sken för pengar, säger ordspråket, eller åtminstone, kan det väl betviflas, att beredvilliga verktyg till sådant saknas någonsin för god betalzing? Blef icke en viss Michel Chevalier, f. d. Samt Simonist och en af Fader Enfantins ifrigaste medbhje!pare, för trenne år sedan af doktrinärerne i Frankrike engagerad i samma ändamål, eller att resa till Amerika, för att derifrån med Journal des Debats underhålla en korrespondens, som i alla politiskt spekulativa ämnen är så doktrinär och anti-republikarsk man kan önska sig? Ungefär detsamma synz2s förhållandet äfven vara med den i Minerva öfversatta artikeln ur Ållz. Zeitung. Man skulle för öfrigt vara lika blind och exalterad på den ena sidan, som vännerna af legitimiteten äro på den andra, för att vilja påstå, det någon statsorganisaion i verlden kan vara ett usiversalmedel mot de ofullkomligheter och brister af hvad slag som helst, som vidlåda menskliga företag och inrättoingar. — Frå-gan är endast, hvilkendera formen mest tjenar att befordra, eller afhjelpa och hindra dessa brister; och att de upplystare Amerikanernes tankar i detta afseeade instämma med den Hauswolf -Trolopiserade Tyskens, derpå må det tillåtas oss att tvifla i det längsta. Deraf följer ingalunda, att Amerikanerne behöfva finn: endast förträfflighet i sina inrättningar. Lång derifrån. Men de söka för bristerna helt andra botemedel. Vill Minerva läsa någonting verkligt opartiskt och upplysande i denna väg så hänvisa vi henne till Toquevilles förträ fli ga arbete: De la democratie en Amerique der hela detta ämne öfverskådas med filosofen lugna blick och den största sakkännedom, sam en artikel i första qvartalshäftet af North Ame rican Review, sem på ett fördomsfritt och mästerligt sätt athandlar just vådorna af de: långt utsträckta medborgarerätt, som lemnas å främlingar, samt visar, att författare der ick behöfva vera rädde att säga ut sin mening som Tysken påstår. Vi torde framdeles, or tid och utrymme tillåta det, meddela något när mare om dessa skrifter. — II mm me