kapligt hänseende, men i sjelfva verket föratt
bref till hemorten måla sina goda landsmän
käppan full med en män3zgd sanna eller upp:
liktad- korrespondensartiklar, som åsyfta att
nedsätta Föreata Staternas både seder och sam-
hällsinrättningar. Ett sådaat, ganska talande
exempel har man förut haft utt de namnkanani
ga brefven i Aorgenblatt fiir gebildete Stän
dey hwilka. blifvit öfversatta här under titeln:
Sällskapslifvet i de Förenta Staterna och på
hvilkas krapulöst löjliga oförsyothet vi då fästade
våra läsares uppmärksamhet. Vi veta alla, att
det är ingenting, för hvilket de maktegande i
den gamla verlden frukta simycket som för demo-
kratien, — Ingenting kan derföre ligga dem mer
om hjertat, än att få det land, hvarest demo-
kratien är mest konseqvent utveckladt afmå-
ladt i svarta färgor. Hvad betyder det väl att
kosta på en Tysk Doktor eller annan skrift-
ställare en resa öfver Atlantiska hafvet, mot
vilkor, att ban dugtigt tilltvålar det samhälle,
dit han begifver sig; och hvad gör icke Iy
sken för pengar, säger ordspråket, eller åtmin-
stone, kan det väl betviflas, att beredvilliga
verktyg till sådant saknas någonsin för god be-
talzing? Blef icke en viss Michel Chevalier, f. d.
Samt Simonist och en af Fader Enfantins ifrigaste
medbhje!pare, för trenne år sedan af doktrinä-
rerne i Frankrike engagerad i samma ändamål,
eller att resa till Amerika, för att derifrån med
Journal des Debats underhålla en korrespon-
dens, som i alla politiskt spekulativa ämnen är
så doktrinär och anti-republikarsk man kan
önska sig? Ungefär detsamma synz2s förhållan-
det äfven vara med den i Minerva öfversatta
artikeln ur Ållz. Zeitung.
Man skulle för öfrigt vara lika blind och ex-
alterad på den ena sidan, som vännerna af le-
gitimiteten äro på den andra, för att vilja på-
stå, det någon statsorganisaion i verlden kan
vara ett usiversalmedel mot de ofullkomlighe-
ter och brister af hvad slag som helst, som vid-
låda menskliga företag och inrättoingar. — Frå-
-gan är endast, hvilkendera formen mest tjenar
att befordra, eller afhjelpa och hindra dessa
brister; och att de upplystare Amerikanernes
tankar i detta afseeade instämma med den Haus-
wolf -Trolopiserade Tyskens, derpå må det
tillåtas oss att tvifla i det längsta. Deraf föl-
jer ingalunda, att Amerikanerne behöfva finn:
endast förträfflighet i sina inrättningar. Lång
derifrån. Men de söka för bristerna helt an-
dra botemedel. Vill Minerva läsa någonting
verkligt opartiskt och upplysande i denna väg
så hänvisa vi henne till Toquevilles förträ fli
ga arbete: De la democratie en Amerique
der hela detta ämne öfverskådas med filosofen
lugna blick och den största sakkännedom, sam
en artikel i första qvartalshäftet af North Ame
rican Review, sem på ett fördomsfritt och
mästerligt sätt athandlar just vådorna af de:
långt utsträckta medborgarerätt, som lemnas å
främlingar, samt visar, att författare der ick
behöfva vera rädde att säga ut sin mening
som Tysken påstår. Vi torde framdeles, or
tid och utrymme tillåta det, meddela något när
mare om dessa skrifter.
— II mm me
