författning, hotadt med en särskild stämpel, som
i orten fått namn af skamstämpel, har jemväl
varit föremål för Bergmästarens synnerliga om-
vårdnad. Han har nemligen med spettet i han-
den sjelf deltagit i smides arbetet och redan
verkat så mycket, att tillverkningen på många
ställen fått en raskare gång, att skamstämpeln
måst träda i bakgrunden samt att Bergmännen,
för att blifva delaktiga af den större jernmark-
nadens fördelar, nu mera sjelfve resa till Stock-
holm ock underhandla om sitt) stångjern med
afnämare derstäde:g
Den öfliga smyghandeln med jern, förut oåt-
komlig, har blifvit utransakad och en sjuttiårig
man skall snart, uti en af kyrkorne, offentligen
visa brottets blygd.
Om hushållningen på de åt bemälte Bergs-
män upplåtne högst betydliga Kronoskogar har
Bergmästaren gjort sig noga underrättad och
vidtagit åtgärder, som låta förmoda att man
möjligtvis å desamma får se kolugnar anlagda,
efter Baron August Ankarsvärds föredöme.
För grufvornes upprättbållande och ändamils-
enliga bearbetande har Bergmästaren i Bergsla-
gems tjenst låtit anställa en utmärkt skicklig
Grufve-fogde, som lärer komma att radikalt för-
ändra de gamia arbeisplanerne och bana väg till
förut mindre kända malmlager.
Från Småland har Beergmästaren införskrifvit
sakkurnige personer, som pejlat sjöar ech my-
ror, för upptäckande af malm; hvilket väl icke
lyckats, hvad Ofvansjö och Thorsåkers bergslag
beträffar, men deremot, i omformälde afseende
skall hafva öppnat gynnande utsigter för Kihla-
forss, Syahens verk och Woxna bruk i Helsing-
land samt Furudahls och Dalforss bruk i Da-
larne.
De bidrag, som Hr Öhngren har att lemna
till Öfverste af Forssells förtjenstfulla statistik,
böra icke sakna värde; och när en gång erdnmin-
gen kommer till den nordliga delen af Bergmä-
staredömet, det hitintills föga kända Helsingland,
skall det måhända blifva Hr Öhngrens rastlösa
verksamket förbehållet, att öppna ett rikt
fält för industrien, medelst anvisande af.de yn
niga naturelster, hvilka, icke esannolikt,zder lig-.
ga förborgade.
Samma tid ning innehåller följande, miadre för-
delaktiga, teekning af tillståndet med Länshåktet
i Gefle:
Tio år hafva förflutit, sedan Fångstyrelse-le-
damoten, Genemal-Auditör Pehr Jaceb Netzel
inspekterade Läps-häktet i Gefle, anmärkte dess
otillräcklighet samt dess osunda beskaffenhet och
ljudeligen förklarade att denna arrest,som, efter
Hr Netzels förmenande, vore em lemning från
den gamla tidens barbari, ofördröjligen skulle er-
hålla erforderlig utvidgning och ändamålsenlig
förbättring. Om det nu är Hr Netzels resor
tll Skåne och Danmark eller andra omständig-
heter, som mellankommit, lemnas derhän, men
visst är, att, hans förklarande oaktadt, befinnes
Snovu Gefleborgs Läns arrest-byggnad i samma
bedröfliga och eländiga skick, som då Hr Netzel
1826, i December månad, utlät sig på ofvan-
emförmälda sätt. Under tiden har man haft till-
fälle öfvertyga sig om vådan af ett häkte-skick,
der, i brist af utrymme, man någon gång för-
anlåtits, att i källarrum sammanpacka friska ar-
restanter med sådane, som varit säuvgliggande af,
inom arresten gängse, febersjnkdom af smittsam
art, och der man erfarit, att personer, häktade
för mindre maktpåliggamde förbrytelser, kunnat
af enahanda anledning, hållas inneslutne i sam-
ma rum, som gröfre brottslingar. Insändaren
fruktar i detta fall ingen motsägelse hvarken af
Previncial-Läkaren eiler andra vederbörande,
och kan dessutom, om så äskas, lemna öfverty-
gande -bevis, att anmärkningen, ty värr, är allt
för mycket grundad... Med dess offentliggörande
har Insändaren icke förbastat sig, ty redan, un-
der kolera tiden, år 1834, framställde han den
enskildt för Landshöfdingen i Länet och emottog,
om han icke! missminner sig, Landshöfdingens
löfte, att till undvikande af den klagan, Imsän-
daren, samtidigt dermed, var färdig att inlemna
till dåvarande Fångstyrelse-chefen, Stats-Rådet
Baron Åkerhjelm, Landshöfdingen sjelf skulle,
till ömsesidig belåtenhet, reglera denna sak med
Fång-styrelsen. Insändaren beklagar, att Lands-
höfdingens åtgärd i detta afseende hitintills varit
utan påföljd oeh kan icke föreställa sig, att den
presupponerade reparations kostnaden, utgörande
a 0 ET TTT TTT ne TE TTT KET
- —— 4 —- LBhK -nonjmoooOO9O nQOnnÄ(qmmp ;o;—— —