LC ALCTIALPEDECE PC Ce TEE CE TEL S ELO MA ULUCCNELNG CMS PCMICN HULUCA 015 UNUACNLCCKRAA All JA Sora uppmarksamma på följande
TER TYTA
om culturhistorisk egenhet, icke utan samband med hela vår uppfostringshistoria från Gu-
staf I:s tid, må det kunna anmärkas, att, fastän intet land, i förhållande till sin folkmängd,
varit och är så bördigt som Sverige på utmärkta snillen i naturvetenskaperna, och säkert
intet land heller varit och är så rikt på naturliga anlag i denna väg, äfven hos den mest
obildade klassen af sina invånare, — hos ingen nation likväl, som räknar sig till de odlade,
dessa vetenskaper mindre ingått i den allmänna, humanistiska, elementarbildningen. Vid
få Gymnasier meddelas deri någon undervisning, och : det fallet på sin höjd någon allmän,
nomenclaturisk, öfversigt af den så kallade globläran, mechaniska physiken och botaniken.
Ännu mindre hafva dessa ämnen kommit i fråga vid de lägre undervisningsverken, beräk-
nade för deras behof, som ingå i näringarna, eller vid de så kallade Apologistscholorna. Vid
Universiteterna äro läkarne och philosophiska gradens högre adepter de enda, som kunna
sägas uppnå sin tids ståndpunkt i denna så hufvudsakliga del af menskliga odlingen, och
först under sednare åren har för dem, som sträfva till det högre befälet vid armeen, blif-
vit öppnadt tillfälle att på grundligare sätt göra sig bekanta med de physiska naturlagarna.
— Likväl, synes det, skulle man mycket misstaga sig, om man ville anse den allmänna hu-
manistiska bildning, hvilken förutsättes hos en hvar, som vill räkna sig till den så kallade
bildade, den ledande och tongifvande, klassen i samhället, vara fulländad utan åtminstone all-
männa insigter 1 naturvetenskaperna, utan åtminstone en historisk kunskap om deras resultater.
Ur denna, den allmänna humanistiska bildningens, synpunkt kommer icke i fråga, hvarken
den till någon viss praktisk gren tillämpade vetenskapliga kännedom, som går in i detailer,
tillhörande det eller det yrket, icke heller den forskningens bevisning, som sysselsätter veten-
skapsmannen, utan här åsyftas den allmänna kännedom af naturlagarna, utan hvilken menni-
skan aldrig rätt inser sin ställning i denna verlden och sin kallelse för en högre, aldrig kommer
till naturforskarens höga, rika uppfattning af lifvets lif, det lif, som näres ur den religiösa devotio-
nens outtömliga källa, aldrig rätt förstår att uppskatta poetens ingifvelser eller philosophens
reflexioner, med ett ard aldrig vet alt värdera lifvet, så som sig bör och den bildade men-
niskan egnar, eller kan, vare sig som handltaudv vllv: vänkando wäcon, komma till rätt er-
farenhet af lifvets djup, lifvets allvar och rikedom.
Att naturens studium, ur denna humanistiska synpunkt, blifvit anseddt af vigt för den
allmänna bildningen, bevisas ock deraf, att flere bland tidens mest berömda vetenskaps-
män, jemnte äran af nya upptäckter, icke försmått eftersträfvandet äfven af den, att genom
populära och allmänt begripliga framställningar vinna älskare och beundrare åt sin veten-
skap. — LA Prace, en af tidens största astronomer, skrifver en afhandling om PVerlds-
systemet utan en enda mathematisk figur eller algebraisk formel; han ville vara för-
stådd af alla bildade menniskor och har frambragt ett mästerverk, beundradt af vetenskaps-
xbannen ej mindre än af dilettanten. Or EN, länge ryktbar, lika mycket för sin genialitet
och djupsinnighet som sin omätliga lärdom, sitt outtröttliga forskningsnit, sätter sig ned att
författa en Naturalhistoria för alla stånd, och länge torde detta verk komma att förblifva
det enda i sitt slag. — Grefve BriocEwAtER 1 Evgland öfverlemnar vid sin död (1829)
till disposition af presidenten för vetenskapsakademien i London ett capital af 8006 pund
sterling, för att framkalla ett verk om Guds magt, vishet och godhet, såsom de uppenbaras
i skapelsen, och redan hafva 8 af landets största vetenskapsmän samfäldt utgifvit, under
titel af Bridgewater Treatises, ett verk, lika mycket genom sin sjelfständiga behandling af
ämnena interessant för vetenskapsmannen, som genom sina stora, till en del nya, utsigter öf-
ver skapelsen lärorikt för den oinvigda, och hvilket i England blifvit af alla bildade klasser
i samhället emottaget med ett bifall, gränsande till högljudd enthusiasm.
Uppmuntrad af den framgång, dessa och andra dylika företag vunnit utomlands, skulle
undertecknad trott, att det varit ett misskännande af Svenska nationallynnet, den vetgirig-
bet, som alltid på ett charakteristiskt sätt utmärkt det, och den bildningsgrad, samhällets
tongifvande klasser hos oss innehafva, derest han för meddelandet på vårt språk af några
de vigtigaste bland dessa arbeten icke hade vågat påräåkna hos allmänheten samma sym-
pathi, som ingjulit i Svenska charakteren dess djupa niturkänsla och alstrat denna klarsin-
niga uppfattning af naturförhållandena, hvilken så ofta fört våra bondsöner från plogen till
technologens och artistens verkstäder eller vetenskapens högsäten.
Under titel af