De största snillen, en Scott, en Bulwer m. fl.,
rd jallt ifrån fiu Staöl von Holsteins tider, hafva ej
att underlåtit att visa derna förfaitarinna en he-
its I drande uppmärksamhet, och, om någon gång
r kritiken varit riktad mot henne, för det hon lagt
n- Jen Sert; band på sina talanger, har det varit sa
r- mycket mera hedrande för Hennes hjerta, att
10 bennes produkter alltid tillkommit under be-
r- skydd af sedlighetens skyddande genius. Kraften
id)? Miss Edgeworths snille bar hufvudsakligen va-
rit riktadt åt menniskokanvedomens fullkomnan-
1 ide, och såsom högsta resulacet af sin samlade
, Ilefnadsvishet tyckes hon hafva ansett det kom-
, mande slägtets upplysning och förätlliog. Det
samma sville, sow 1 sin Belinda med så oef-
ch iterhärmhg sanving aeftecknat de högre ståndens
å egenheter och sedvanor, utt tll och med Eng-
4 lands slörsta mästare i ro mentiska Jitteraturen
- jansett henne för sin like, har med lika tal ng
-loch int-esse faåljt siua elever i hvrardagsliuvets
-Itill utsesndet mest triviala sysselsättmiogar, i ar-
modets boninsar och skördenisannens fålt, i handt-
un verkareus verkstad, och öfverallt förstått att:
n från de närmaste föremålen tega sig snledning
tlatt väcka ungdomens snille och förädia dess kän-
slor. För der tråkiga 1 dylika berättelser, som
å
et
uch dylika romaner, skyddas fru Edzewo:sth af
tas faf netiomens största författarinnor I sin genre.
utmärker en Hannah Noores, en Miss Burneys
sjlsin lifiga inbiliningskraft och sin underhållande -
Isnvd; och öfver Trelaweneys och konsorter; be-
nämniog såsom dygd-modbanudlerska kan hon :
-
äfvensom dermed, att sådana genier som Napo-
leon, till verldens lycka äro temligen tunnsådda.
.fivad närvarande arbete, Läse-öfningar för
lätt trösta sig dermed, att icke alla föräldrar
övska få sina barn uppfostrade till sjöröfvare,
Barn, beträffar, tyckes Fru : dgewortb deruti
5 hafva följt en systematisk orduivg, men icke be— 7
I roende på en förut fattad princip, utau på iaktta- !
Å
Å
gelser af de intryck, som de fö ekommande yt-
;Itre tingen göra på barnen, och de ider, upp-
fostraren i följd deraf hos dem kan utveckla.
Hon utgår derföre från den forsta klippa, hvar—-
emot barns moraliska upplostran som :oftast
j motiverade belömng. Hon antager foräldrar och
i upfostrare vog kloka, att ofverse med hvarje en—-
skilt fel, som ej bärrört af uppsåt, blott det be--
kännes, och att derur härleda vytiiga lärdomar
i för barn, äfvensom att låta belouingen för hvarje
god gerning. barnet utöivar, hä. flyta ur gernia-
gen sjelf, hkasom det skule så vara. Härunder
förer hon barnet med dess uppfostrare genom
de vigtigaste föremål, som kunna 1iutressera i va—
turens stora rike. I iöljd af gen allmänna väl-
menniskohjerta, utbildas elevernas känslor genom
aktning för främmande egendom , g-oom medli-
präglandet af den eviga grundsats, att hysa om-
het och välvilja mot andra, såvida man vill er-
fara detsam:sa igen. På andra sidan kan för-
fattarriunan med en lugn och såker biick öfver
skåda utvecklingen at ba:neis intellektuela
, själsförmögenheter, och följt dem trån de för-
sta elementerna ända till det ögonblick, då:
de äro betydligen utvecklade, under beständig
hkänsyftoiog derull , att barnen må lira sig ur-
Iskitja sken från verklighet, och sanaing från.
I villfarelse. Redan Frans skäraude af kakan
I vid bordet och alvägaing af sockret innefattar
ide första mathematiska elementerna för barn.
I Rvysamuadas purpurfärgade kruka kan låra dem
latt ej välja efter första ögonkastet; Rosamun-
das olycsdsg varna dem att val använda ti-
den. Så framgår undervisningea gradvis ända
till bruket af fysiska instrumenter. Äfven poe- ;
siens skimmer har författsrinnan ej försmått att
begagna 1 sin ramsiällniog , såsom sagan om
Revuletta intygar; — en af de interessantaste
små barnnoveller som kunna lasas. Vi tro öf- j
ver hufvud , att hvarje fader med denna bok
kan göra en verklig skäuk åt sina barn till
förståndets upplysning och hjeriats förädling.
— Bland kuriositeter, sådana hvarmed
numera den lithografiska icke mndre än den
thypografiska pressen till hvarje julafton riktar
IStrandar, eller bristen på sanuivg och redlighet, :
inärd af okloka föräldrars otidiga straff eller o- :
viljas princip, sem bör genomströmma hvarje ;
dande för alla lefvande varelser och gesom i1n- :
