ler anses för bisak, vinner den sällan de aktning och duglighet, som i de länder de den både af fursten och folket anses för huf vudsak. Ett exempel härpå hafva vi sett den fordom NorskVvanska och Svenska ma rinen. I Danmark ansågs alltid marinen fö hufvudsak, men i Sverg2 blott för bisak Derföre kunde den Svenska marinen aldri höja sig till samma grad af duglighet, son den Norsk Danska. Historien om båda staterne sjökrig bevissr detta. Huru lysande är ick den NorskDanska statens sjokrigshisto:ia det hela, och i synnerhet i krigen mot Sve: rige if:ån 1675 till 1679? — I de NorskDanska sjekrigen hafva i Norge födda anförare bruut några af de vackraste qvistarns till dena lagerkrans, som ännu smyckar Dannebrog flaggan. — Då det måhända kan in. tressera någon af våra läsare, att erindras om nägra af de hufvudsegrar , som der NorskDanska staten tillkämpat sig på hafvet i de 291 år, som Norge varit förenad med Danmark , sedan Sverge skiljt sig tfrår unionen , så vilja vi anföra följande upplysningar derom ur ett ännu wetryckt manuskript. Af de 21 hufvudträffningar till sjös , som unds:r den ofvananämnde tiden af 291 år förefallit emellan den Nork-Danska siaten och dess allierade samt Sverge och dess alherade, har blott en egt rum i Nordsjöa , eller vid Listerdjup , men de öfrige 1 Östersjön, och det under foljinde år och på följande ställen: 5 sjYlag vid Öland, nemligen 1563, 1564, 1566, 1676 och 1679. Ny 3 sjösiag i Kögebugt, 1676; 1677 öch 1710. ; 2 dito under Pommerska : vallen ; ! 1565 och 1677. 2 dito under Rägen, 1742 och 1715. 1 dito vid Borgholm 1564. 1 dito emellan Bornholm och Riägen 1565. 1 dito under Möen 1657.. 1 dito emellan Langeland och Laaland a