gif mig. andra exempel, i som icke låta resol vera. sig på samma sätt. Men uppgif. der:blanc icke skällsord, såsom j:g sett någon göra; . ty dera straffbarhet har jag nttryckligen medgifvit Upp gif ej heller osanniugar, så:om någon viss gör. näl han föreslår: ett til af angifvaren till de ellofva — Ty vore det en sanning som han sade dem; då skulle hau för sitt epithet ej kunna efter min lär: straffas. — o Och du skulle således efterskänka oförråtten, fall skymfaren föregåfve sig hafva talt af öfrerty: gelse, betygande dig sitt förakt för hvad han kalade en redtig handling? — Jag skul!e säga, eller-åecke säga, mea åtminstone in..m mig tänka, att manszen voie litet vriden, eller hvad man behagar kalla d en; hyars: förstånd icke någorlunda harmenierar med det allmänna förståndet. Lät vara, atv haos ord, Tikasoa andras; vore ett mynt; hade sid b stämda präget och gångbatrhet; af di finge häs hålla till gödo, att hans mynt anisåges för falskt cch icke ialötes. Jåg skulle finna honom för detta. hårda omdöm2 vida miädre straffbar, än on han ljugit pi omg ä nt allra obetydligaste lögn. edes-tieke-antasta-honomy-vare.sig med utmariog eller anklagelse, emedan det vore syndigt: i fall ban. ve kligen befännes vriden; och e sedan hans tillvitelse : omöjligen kunde; skada mg: Och sanningen att säga, hvad är en;ankla gele för dylik oförrätt någon in annat; än en nalf bekänvelse om misstroende tl sin:egen reputation och; öförtjnt aktving gärd åt: den: skymfandes ömdömt? Min vsre jag okdok nog, att genom ans klagelse söka hänmd;: såsborde jig dock aldrig fin: nä? domåre elter lagar, lika oklo:a med smig, — Domen borde Klifva frikännande ipa den grund, att jag irandras-aktning ingenti.g lidit eller kunnat lida genom tillmwälet. då det. hämtades från ett faktum, som alldeles icke vanh:? ; drade. Och denna dom skulle väl atgöra den bästa upprättelse, enär. den beviste, att ingen upprättelse behöfiet. — Du talar om, hvad sem kan skädå, liksom vore detta någoat.ng. bestämdi. Med ett sådant sväfvände, en sådan obestämdhet, kän ju ingen komma till rätta. — Och du ser GA icke, att detta är till-din fördel? Det är ju-eno utvidgning af straffbarteten; som: du-fipner för t ångt begränsad. Hade jag sagt: grunden till straffoarhet är blett den verkliga skadan; så hade du med fog förekastat mig, att äfven vådan är straffgrund.Jag har iotg två an — och då tadlar mig Låt: vara, att detta uttryck är svårt att bestämma; det kan dock icke umbiras. ANt kan skadå, men af allt bör icke derföre skadå befsifas. Män måste skilja emi? han. hvad söm omedelbirligen tärflyter fråa ett visst fakfum, och Hvad omständigheterna verka Den ostyldigaste sånn ng kan ocksä blifvä skadlig, fastän icke genom sig sjelf, utan genom aadra orsaker, Denna skilnad på skadlighet; fruktar! jags alt.du mäste lära dig, om du vill erkännas för lag klok. — (Slutit följer) Rättelser i början af denna artikel: spalten 35 raden nedifrån,, står: legisla iva, läs: Jegislativa 733 sp. 8 raden uppifrån, står: år, läs: är; dito sp. 26 raden uppifr. , står: ieks, läs: icke; dito sp... 58 raden nedifrån, står : ocksåy läs: också.