Uulge FERTLRES,y PRI Ape or Sy SN Mua oo ATRTAR ARKRAR
2lakbeten s raffas? Du rättvisans folklirare! har
du icke här den s. k. rättsprincipen emot dig?
Hafvyva icke alla verldens lags:iftare funnit, att det
straffbara var det ska:liga alleaa, eller det som
; kunde blifva skadligt? — Alla verld ns lagstiftare
hafva misstagit sig Det angår alldeles icke
Domaren, :äger jag, huruvida den förolämpade
af-yttrondet hatt eller får .n ytta ell.r skada
— Men du sjelf, du harju frit.git tanken från
straff, när dea icke yttras; och shrarföre Äså, om
icke derföre, att tanken då ej. skadar? — Jag
skulls str. ffa, om jag kände den; ty det onda måste
- alltid straffas; men; au-däre; jag kan-ju-ej- straffa
B det onda, sån jag icke känner.? — Du Vise, d
har rätt. Man bekänne blott icke -för-dig sins
tankar; så har man dem i fred. Din tolerans är
(2 Afullkorm!ig !- Då må väl emellertid: icke håfva
: missförstått mig. - Jag tilar ej blott om dera skada
som mätes i penningar: Jag har ji sagt, satt ite
Renar den skada; som opinionen görs AIeke behöf-
JF Sveri du påar. unas af mig, att också tedeuiikan :a
HN Pga skadats: svar JA RR vbn
Jag ville se dig såsom publicist, du-storsinte (fi-
c losöf! Du skule nyttja-omd ömet så litet som
0 Möjligt för at tsicke ätventyra dess farkiga missvis
te CC ningar 7 Att. berätta, skulle du fidna vararen
7 fryggare vig. —Om-det då hände dig att fara med
någon fal.k uppgiftsicke skulle du derföre: gifvi
dig döden — endast dwicke dömdeiför strängt; i
anl:duime af dem fålska tppgiften, ellers i .aul:d-
- ning af rykten, insinuationer m. m. Du skull:
Vara hederlig maB, det förstås; —ickegöra handt-:
Å: verk af Iö t sqvaller och fö hästale nyheter. Jaz
os menar. blött, att den öfverdrifhåa stränghetean mot
po a Vig sjelf, der outtröttliga möda, det Hit för san -
- - Ning, som det Kostar, att sofra ryktena; utmönstra.
. vrängheten de utur, tämja sin lättrogenket och st
ov på Pp eveationet, cc ädtligen i värsta fall reparera
— sina misstag — denva öfverdrifna stränghet kunde
du för dåt meta paå dig. Ditt samvets ugn
0 skalle du: söka i oskufdetr af dina Omdömen,
alltid döma efter vedertagen stendrian,. hvilket
kommec ungefär på ett at, som ätt själf döma ins
genting. Tryckfesheten: privilegium behöfdes nog
för då falska berättelserna. Och blygdes du nå-
gon gång att-vrdkännas—missiaget; så skulle du
AT temligen hjelpa digmed att ljuga ditet mer, och
7 20 derigenoa göra den förtaslögåensssnogolik? Hä på
Vill jag gifvdå d:g ett exempel; som skall undan-
Sr rödja a!l betänklighet, — ——-—-—-- od
Hot oe Dessa ENofr4: om ävilke mar: utspridf,? att de
5: användt vätd eller Kot;sreber hvad manbebigat
ov 4 kalla det, försatt förmå kamraten att-lemna tjen-
17 msösten, kunde icke med någon-bevisning: häfom öf-
. ..vertygas; men de skuile dock belastas metbeskyll-T
co ningeu; man ville icke taga steget tillbaka Ett
pb Odt satt att underbåttar den obtida-sinnesstä anin-
gen emotidem warn att idkeligenshassmida nya b--
ojkyl ingar. . Mafi. skref och tryckts vitil en bör-
jan, art d-isa Ellofva visatisig högst dsåndfärdiga,
Ila beissinarförksaringar, ingen ting (medg frit at det å- l.
baM stalade förloppet; utan sattsalit måst genom vittnen
Alv7s Bevisas js ehura Acko; det. ringas e fiun:s bevisadt,
vittisom icke detEllofva sjelfve.; erkännt, imnan något
ltylsFvittne!höscdes. -- För. att icke demsa opinionen räd-
Öram,. ått eftersinaa detta, .uuderblåser man åter
smarbtfdess dvilja med en:ny tilivitet e :.E9 gemen
stämning hadå sbiifvit -begärd emot n. af kamra-
terna, som vittnat mot e Ellofva, och ett göatnt
vmerykte hade deraf utkommit, något svårare, än hvad
sjelfva stämningen innehöll. Ej
SR ågon ting de Eilofgas förslesande; hadel
I frä fed v ritfårt tillg ga He va städ
ningens reqvirerande; men det Hade kuinati fak?
tiskt FedAlätgdroch dugde således jieke. Att, de
Elflofva ek ka ad fotgirti kulde hkd
litet med framgång påstås, då ämnet för tvisten
var vida äldre, än kamratens dara Beröligen 1
tre år gammalt. Och likväl återstod Här nigot satta
fio07 uppfinna da: de-Ettofva,. De: hade. utstyrt ryk-
avi Atens farkost;. hette. det, och ryktet sade icke san-!
ningen, utan förstorade kamrat.ns skuld till tv
dubbel, - tillvitade honom. att hafynyv ägrat åter-
ställa: det. depone;ad-; eller at; h.fra sätt och för-
ss. skingratdet — i stäl et att han endast. i nv ä n.dt, attl
Reclamanterue (Keclananten)-icke företett. De-
positor (sin, husrus) fullmag. — en iuvänd-V
ning, som af en lagklok pubiicist naturligtvis mä-
ste gillas, så vida han bäst vet, antingen en äkta
man är behörig eler ej att på eget bevåg återfordra :
sin hustrus egendom! Afven-arnat-hade-väl bif-
vit af Mlbebiakder fulla ka n det härrörde allt
från deufbrisfanded föll Tkted af Fru Depositor.
korv Jag vill tro, att delta Comlel INR säsöm TFösT
2IFEL Yesyn förvenspublicists. Det Kan troligen aldrig be-
visas, att de Eliofva u:spridt det .-gesena ryktet:
ös sccMen det är ju nog, att de Ellofya vöro missnöjda
med kamraten, som Vittnät, och att de Etlbfva, så
väl som du och jag och heia verlden, hade tillgäng
till Kätdäersräåttens protokoll; der stämvingen fanns.
oHvem kan då tviflaj att merbemälte Ellofva måste
vara det gemena ryktets utspridare? ia
Aba! du är de Ellöfras advokat; och hvem kun:
de icke förmoda det? Men hållom oss vid ämne:
07 DT vill hära nig att-lefva i: den yerkliga verlden,
du som lefver 1 dina toma abstrac!ioner, skicka
fer ciuto dina satser häri verlden, men helt och häl:et
glömmer, att man icke lefver bland idealer —
— Må man en gång kasta dig i ansigtet ett I :fslef-
vande tillmäle; tättsgroft: och .rättjöbefogadt; få se )
om du nöjer dig med att få veta, på hvad moi
udiapsman grundar det, och att detta icke innefattar o-
sanniug. Man säge dig, att du gått i nattrocken
på gatan, och tillägge, att du derig:nom är en ge
men menniska, Lu må vidkanas händelsen; men
skall du icke rinna af vrede? —
Sörfersesd Ja välsshåliomi oss. vid ämnet; jag skall straxt
uptaga frågan om advokatured. Da kan hafva
F rätt, att vreden skulle äfverracska mie i dan höja