j att SRRKUR, VUVIC UCL CELL Re dt HaHiaUuUt vårdslö-het, som ådrage lindrigare straff, om det träffade och gjorde skada. Sagdt utan bättre vetande, men i uppsåt ait skada, kunde det dock icke ådraga siraff. Uppsåtet innehölle icke broitslighet, i anseende till öfvertygelsen, att skadan vore förtjent; och det bristande vetamdet grundlade endast skyldighet att gälda skadan. Skulden (culpa) vore då enahanda, som i sista f.let, eller då det grundlösa omdömet fälldes utan bättre vetande och utan uppsåt att skada. I båda fallen före funnes nemligen ett simpelt vållande,icke straff bart, men forpligtande att godtgöra den skada, som vållades. Det strängare straffet komme aldrig att tillämpas, om icke det bättre vetandet och uppsåtet att skada frivilligt erkändes; ty intetdera lärer kunna utrönas genom undersökning. Det Iindiigare straffet vore lika litet användbart, utan att det kättre vetandet medgåfves. Skadeståndet för det simpla vållandet vore då o allt, hvad som kunde komma i fråga. Då skulle skada verkligen hafva inträffat och kuuna bevisas. NR Bag NI Strängare kande lagstiftningea icke blifva, i fall men ville bringa Omdö set under allmänna straffgrunder Trer man sig ega en sådap strafflag ? Eller tror man sig kumna umbära dsn, i fall man vill döma omdöm n straffbara? Bära vära injuri-lagar stämpeln af syftning och användbarhet på detta outraasaklisa ämne? Eller passa de på ett helt an-at, mindre outracsakliet, osanningen garden? I stället att u-prepa och kommentera sjelfva lagarna, brat li behöfdes et belt. snnat fält, försökom här att uppfatta 1-g:tifining g unden. Omdöcxets frihet står närmast viljans. De äro det fridlysta, heliga i menniskanps innersta. Samnälsbildningen ä-yftar att reziisera dem it den yttre verlden, så vidi med ytire ordning är förenbgt För omdömet måste i samhället beredas en frihet som kallas yitrande rätt eller tankefribet. — Hvad innebär denva? Skall man ej svara: friheten att yttra hvad mön sjelf tänker, icke hvad andra förestafva? Det förvärsta bland derna fiihets föremål och utan lLvitket bennes trycghet i ofrigt yce ett intet, är menniskors baadtingar. Att döma fryt om dissa ä hvad sambhätlet skall til åta, Åler skydider det ice dena vigtigaste af menniskans ättigh ter. Mean skall enhvar få fälla sitt omdöme, icke blott eftersäga andras, så måste frihet finnas att göra det ostraffadt, St affagar öf.er omdömet förutsätta domare, b-höstga at: tillämpa dem Och hvicken domare tilltror sig alt med behörighet iet:änga i denna junsdiktion 7 Om det är vanskligt! att döma öfver sina ikars handlingar; så är det just darföre umöjligt att rätt föma Öfver deras omdömen ow dessa banlHegar. Sådana omdömen, ostraffade, kunna för egoismen falla sig forhatiiga, olägbgs någ n gång, och de kunna ofta vara ganska Jitet värda Men ogräset må-te tå as, på det ej hvetut må uppryckas. Ty får man icke opåtaldt döma falskt och lumpet; än mindre skall ran njuta frihet stt cöma kiaftigt och sannt, rär det gäller och msn det formår. For den fria verksamheten af detta största blagd menskliga bildeivgsmedJen, utan heilket alla andra förgäfves existera, må ste någon liten olägenhet fördragas, någon liten egvismens makligbhet uppoff.as, i fall det ej annorluzda låier sig göra. Det är såluada, sorxa man föreställt sig i detta ämre en högre lagstiftning, hvilien af den borgertiga icke får uppbäfvas — utan att likväl fö banda den med den iare, moraliska Jagstiftningem — och hänfört omdömets fribet till das. k. oförytterliga rättigheterna, öfver hbviika den timliga lagstiftaren ej må tillåta sig att disponera och dem ing-n domare, utan kränkning af de hög ta viltoren för al! rätt, kav fråvdöma. Men i all fråga äfven om dessa bösre ändamä!, för bvirka sjelfva samhället — och sjelfva menmiskan — ex:stera, inblandar sig, v:d Jepistariva och pulitiska undersökningar, frägan om nytta och kada; och sinnlighetens :yngd sralt dekreterar, att ingentiog må tälas, som förvärmar den ädla byilan. Om tron på Gud kunde bevisas vara skadlg för samhället; så blefve den förbuden, likssom den nu skyddas, emedan din anses för sambällct uyttig. Så med folk bi!dningen, med friheten att skritva, aftitrycka, att tala och, om möjligt vure, med ssjeifva firheten att tänka. Eudast det vy!tiga finner nid för vära ögon. Skall mer skliga omdömet förklaras emanciperadt; så får get endast ske med vilkor, att icke vara skadliot. Betraktovo mägot nä mÅre buru deriwed förhåll.r s.g, i det af ecnde, sow bår ä1 fråga, eller -åvidt mensiliga hasd Ingar göras till omidömets föremål arv vära begrepp i sedsläran stadgade och all mänt ert aj Gå srissddledas j våra omdömen i aorslista änsnpen genom ettech avpnat sckefi elici uppenbarligen oförgu ig, som kan yitras. Äro åier begreppens icke stadgede; så fordras du:i ännu ga; Mu baman vi än må befiuid Ölvervigten at de en Btveckliug, hvartill vägen ej nås vå byad puvk!t of utveckl H afgi syd ar doca va bg Ouvdt, alt eppen em godt vCa basligt Ötvervlan van bvarje Jans ? den f rmenta Ad okt Ivisen af enstaka para : re Stor) ol doxe:, och åtmia FR SP RO Tee Då eu vedrriagga t I blotta omdöm:n g , 0