j att SRRKUR, VUVIC UCL CELL Re dt HaHiaUuUt
vårdslö-het, som ådrage lindrigare straff, om
det träffade och gjorde skada.
Sagdt utan bättre vetande, men i uppsåt ait
skada, kunde det dock icke ådraga siraff.
Uppsåtet innehölle icke broitslighet, i anseende
till öfvertygelsen, att skadan vore förtjent; och
det bristande vetamdet grundlade endast skyl-
dighet att gälda skadan. Skulden (culpa) vore
då enahanda, som i sista f.let, eller då det
grundlösa omdömet fälldes utan bättre vetande
och utan uppsåt att skada. I båda fallen före -
funnes nemligen ett simpelt vållande,icke straff
bart, men forpligtande att godtgöra den skada,
som vållades.
Det strängare straffet komme aldrig att til-
lämpas, om icke det bättre vetandet och uppså-
tet att skada frivilligt erkändes; ty intetdera lä-
rer kunna utrönas genom undersökning.
Det Iindiigare straffet vore lika litet använd-
bart, utan att det kättre vetandet medgåf-
ves.
Skadeståndet för det simpla vållandet vore då
o
allt, hvad som kunde komma i fråga. Då
skulle skada verkligen hafva inträffat och kuu-
na bevisas. NR Bag NI
Strängare kande lagstiftningea icke blifva, i fall
men ville bringa Omdö set under allmänna straff-
grunder Trer man sig ega en sådap strafflag ?
Eller tror man sig kumna umbära dsn, i fall man
vill döma omdöm n straffbara?
Bära vära injuri-lagar stämpeln af syftning och
användbarhet på detta outraasaklisa ämne? Eller
passa de på ett helt an-at, mindre outracsakliet,
osanningen garden? I stället att u-prepa och
kommentera sjelfva lagarna, brat li behöfdes et
belt. snnat fält, försökom här att uppfatta 1-g:tifi-
ning g unden.
Omdöcxets frihet står närmast viljans. De äro
det fridlysta, heliga i menniskanps innersta. Sam-
nälsbildningen ä-yftar att reziisera dem it den yt-
tre verlden, så vidi med ytire ordning är förenbgt
För omdömet måste i samhället beredas en frihet
som kallas yitrande rätt eller tankefribet. — Hvad
innebär denva? Skall man ej svara: friheten att
yttra hvad mön sjelf tänker, icke hvad andra fö-
restafva? - Det förvärsta bland derna fiihets före-
mål och utan lLvitket bennes trycghet i ofrigt yc-
e ett intet, är menniskors baadtingar. Att döma
fryt om dissa ä hvad sambhätlet skall til åta, Å-
ler skydider det ice dena vigtigaste af menniskans
ättigh ter.
Mean skall enhvar få fälla sitt omdöme, icke
blott eftersäga andras, så måste frihet finnas att
göra det ostraffadt, St affagar öf.er omdömet för-
utsätta domare, b-höstga at: tillämpa dem Och
hvicken domare tilltror sig alt med behörighet ie-
t:änga i denna junsdiktion 7 Om det är vanskligt!
att döma öfver sina ikars handlingar; så är det
just darföre umöjligt att rätt föma Öfver deras
omdömen ow dessa banlHegar. Sådana omdömen,
ostraffade, kunna för egoismen falla sig forhatiiga,
olägbgs någ n gång, och de kunna ofta vara gan-
ska Jitet värda Men ogräset må-te tå as, på det
ej hvetut må uppryckas. Ty får man icke opåtaldt
döma falskt och lumpet; än mindre skall ran nju-
ta frihet stt cöma kiaftigt och sannt, rär det gäl-
ler och msn det formår. For den fria verksamhe-
ten af detta största blagd menskliga bildeivgsmed-
Jen, utan heilket alla andra förgäfves existera, må
ste någon liten olägenhet fördragas, någon liten e-
gvismens makligbhet uppoff.as, i fall det ej annor-
luzda låier sig göra.
Det är såluada, sorxa man föreställt sig i detta
ämre en högre lagstiftning, hvilien af den borger-
tiga icke får uppbäfvas — utan att likväl fö ban-
da den med den iare, moraliska Jagstiftningem —
och hänfört omdömets fribet till das. k. oförytterliga
rättigheterna, öfver hbviika den timliga lagstiftaren
ej må tillåta sig att disponera och dem ing-n do-
mare, utan kränkning af de hög ta viltoren för al!
rätt, kav fråvdöma. Men i all fråga äfven om des-
sa bösre ändamä!, för bvirka sjelfva samhället —
och sjelfva menmiskan — ex:stera, inblandar sig,
v:d Jepistariva och pulitiska undersökningar,
frägan om nytta och kada; och sinnlighetens :yngd
sralt dekreterar, att ingentiog må tälas, som för-
värmar den ädla byilan. Om tron på Gud kunde
bevisas vara skadlg för samhället; så blefve den
förbuden, likssom den nu skyddas, emedan din
anses för sambällct uyttig. Så med folk bi!dningen,
med friheten att skritva, aftitrycka, att tala och,
om möjligt vure, med ssjeifva firheten att tänka.
Eudast det vy!tiga finner nid för vära ögon. Skall
mer skliga omdömet förklaras emanciperadt; så får
get endast ske med vilkor, att icke vara skadliot.
Betraktovo mägot nä mÅre buru deriwed förhåll.r
s.g, i det af ecnde, sow bår ä- 1 fråga, eller -åvidt
mensiliga hasd Ingar göras till omidömets föremål
arv vära begrepp i sedsläran stadgade och all
mänt ert aj Gå srissddledas j våra omdömen i
aorslista änsnpen genom ettech avpnat sckefi elici
uppenbarligen oförgu ig, som kan yitras. Äro
åier begreppens icke stadgede; så fordras du:i ännu
ga; Mu
baman vi än må befiu-
id Ölvervigten at de
en Btveckliug, hvartill vägen ej nås
vå byad puvk!t of utveckl
H afgi syd ar doca
va bg
Ouvdt, alt
eppen em godt
vCa basligt Ötvervlan
van bvarje Jans ? den
f rmenta Ad okt Ivisen af enstaka para
: re Stor) - ol
doxe:, och åtmia FR SP RO Tee Då
eu vedrriagga
t -
I blotta omdöm:n
g
,
0