Författaren till en i detta blad införd artikel
angående verbelivjurier, har ytterligare anmodat
Red. att !emna rum 1 bladet. föt en lång upp:
sats i samma ämne under rubrik: Är omdö-
met fritt eller är det straffoart. De
ena likasom det andra, har nära afseende
på de händelser, som gifvit anledning till
det famösa Schantziska målet. Vi tvifl:
väl att någon finnes, hvars opinioner icke
redan äro sedgade i detta ämne. Frågan de-
lar sig, esligt vår tanka, endast i två delar;
jen exa hu uvida em opicionsyttring inom er
korps, emot en kamrat, om ådragen wanheder
hittills bland militären ansetts så , gra-
verande forgdenre kamrat, att den icke kunde
göras utan åsyfining alt derigenom tvinga bonom
lezsna tjeusten ; den andra buruvida Hr v. Schanta
försummelse att betala sin skuld, verkligen 1n-
nefattade mnågot så vanhederligt, att en slik å
syfining dermed kan försvares. Omdömet om
ccssa båda punkter måste äiven bilda omdömet
ui det Schanotziska målet. Då emellenid arti-
keins forettare säger sig blifvit eumodad att i
ämiet ultkännagilva sina tankar, hafva vi icke
trott oss böra vägra deras införande, fastäm vi
tro att hufvudfrågan icke är den, som egeniligen
deru:i blifvis behandlad. Läsarens tålamod ä:
litväl redav så tillräckligt pröfvadt af de vid-
lytiga skyittvexlivgar, som :edan härom egt rum,
att vi med fredsdt och lugnt samycte tro ox
kunna hädanefter tillsluta bladet för detta äm
ne.
VÅR OMDOMET FRITI? ELLER ÄR
DET STRAFFBART?
Saomingar kunna skada, :men troligen ? ick