Författaren till en i detta blad införd artikel angående verbelivjurier, har ytterligare anmodat Red. att !emna rum 1 bladet. föt en lång upp: sats i samma ämne under rubrik: Är omdömet fritt eller är det straffoart. De ena likasom det andra, har nära afseende på de händelser, som gifvit anledning till det famösa Schantziska målet. Vi tvifl: väl att någon finnes, hvars opinioner icke redan äro sedgade i detta ämne. Frågan delar sig, esligt vår tanka, endast i två delar; jen exa hu uvida em opicionsyttring inom er korps, emot en kamrat, om ådragen wanheder hittills bland militären ansetts så , graverande forgdenre kamrat, att den icke kunde göras utan åsyfining alt derigenom tvinga bonom lezsna tjeusten ; den andra buruvida Hr v. Schanta försummelse att betala sin skuld, verkligen 1nnefattade mnågot så vanhederligt, att en slik å syfining dermed kan försvares. Omdömet om ccssa båda punkter måste äiven bilda omdömet ui det Schanotziska målet. Då emellenid artikeins forettare säger sig blifvit eumodad att i ämiet ultkännagilva sina tankar, hafva vi icke trott oss böra vägra deras införande, fastäm vi tro att hufvudfrågan icke är den, som egeniligen deru:i blifvis behandlad. Läsarens tålamod ä: litväl redav så tillräckligt pröfvadt af de vidlytiga skyittvexlivgar, som :edan härom egt rum, att vi med fredsdt och lugnt samycte tro ox kunna hädanefter tillsluta bladet för detta äm ne. VÅR OMDOMET FRITI? ELLER ÄR DET STRAFFBART? Saomingar kunna skada, :men troligen ? ick