al 5ig FravIR US KOINPpCtHQICE al Uc55a Yclen
skaper, hvilka vanligtvis föredragas vidt kadett
instituterneg
När man kännernågot till Englands och Sve
riges historia, så finner man emellan dess
trezne stater, med afseende på territorial-för
ändringar, politiska förändringar och deraf föl
jande förändringar i deras militär-system, ei
jhögst märkvärdig likhet. Så länge England ha
de vigtiga territorial-besittningar -ellet bilände
på andra sidan kanalen, och Sverige på andri
sidan om Bottniska viken och Östersjön, sålän-
ge Skotiland var oafhängigt af England, likson
Norge af Sverige, och sålänge England och Sve:
rige voro utsatta för högst besvärande och far-
liga anfall i ryggen från dessa grannstater; si
länge måste de båda makterna, England såvä
som Sverige, föornämligast vara Jlandimakter
Derföre var England i det 14:de och tills fram
mot medlet af det 15:de seklet — hvilket de
segerrika slagen vid Cressy, Maupertuis och
Azincourt m. fl. bevisa — likaså mycket er
berömd landtmakt, som Sverige blef det i 17:de
och i början af 18:de århundradet. Men di
England omsider, efter hårda strider, förlorade
alla sina biländer på andra sidan kanalen, ble!
förenadt med sin farlige ryggfiende Skottland.
och derigenom förvandladt till ett fullkoralig
insalar-rike ; då blef det tvunget — kraftigt på-
mint derom af Spanska Konungen Filip II, som
hade mycket alfvarsamma afsigter med utrustninger
af sin oöfvervinnerliga flotta — att förändra sit!
militärsysterr, och ätt omsider från landmakt
förvandla sig till sjömakt. På denna hufvud-
förändriag, som började med Henrik VII, så
snart de invertes striderns: emellam AÄZvwita och
röda rosen upphörde, osh som fortsattes al
alla regenterne af huset Tudor, af det antipro-
testantiska och antikomstitutionella Stuartska
huset, ech slutligen af huset Hanmover, grun-
dar det Storbritanniska riket sin märvarande
kelossala makt. Förmedelst denna hufvudför-
ändring i sitt militärsystem ryckte i England
forst herraväldet öfver hafvet från Holländarne,
och med detsamma hufvudlottemr i verldshan-
deln, satte sig i en militär jemnvigt oeh ofta
i öfvervigt mot sin rivaliserande och af naturen
mäktiga grannstat Frankrike, lyfte sig tillen ri-
kedom, en storhet, hvars like verlden aldrig sett
sedan Romerska rikets fall, och blef emsider
Europas räddare (2?) förmedelst sin ofantliga
pemningermakt. Månne England skulle hafva ut-
rättat alli detta umdransvärda , som denna stat ut-
fört, i fall det misskänt sitt naturliga sailitärsystem
och förblifvit en landtimakt i det 16, 17, 18
och i början af 19 århundradet, såsom det huf-
vudsakligen var i det 14, inmtill medlet af 15:de
århundradet? — Aldrig! — Samma territorial-
förändring, som föregått med Emglamd, då det
förlorade sina biländer på fasta landet och der-
efter blef föremadt med Skottland, har ungefär
inträffat med Sverige. Detta sistuämada rike
har efter hand förlorat alla sima biländer på
andra sidan Bottwitka viken och Ostersjöm, el-
ler på fasta lendet, och har slutligzm blifvit po-
litiskt förenadt med sin garala ryggfiende Norge.
Derigenem har dem Skandinaviska staten, liksora
den Storbritanmiska fordem, inträdt i ölindernes
krews. Denna hufvudförämdring i Skandinaviska
statem; territorial beskaffenhet medförer hufvud-
förändring i dess förra militärsystem. Men sådana
hufvudförändringar i en stats militärsystem gå
vanligen långsamt, dels i anseende till det
motstånd de möta i gamla inrättningar ech
gamla åsigter, och dels i anseende till den
nödväsdiga tid de kräfva, i synnerhet när det
är fråga em att skapa en duglig marin, med
alla dertill hörande inrättningar. Oberäknadt
de utvärtes skäl, som uppmana den Skandina-
viska staten att gruadlägga ett militärsystem,
hufvudsakligast är baseradt på en marin, tala
derföre ännu ytterligare flera invärtes och na-
turliga skäl. Den Skandinaviska halfön inne-
håller, näst Ryssland, dan största areal af alla
Europeiska riken 17). Denna stora areal har
blott em liten befolkning, och derföre också en
liten här till sitt försvar. Denna här skulle
17) Enligt Å. F. W. Crem innehåller , med
afseende på areal:
1 det Europeiska Ryssland 72, 640 geogr. mil.
AR OLA oosan ARK