MM Ng 0
skydd af en sjömakt, och att den förra alltid
förtvinar, i samma mån som den senares styrka
och anseende, antingen af invertes eller utvertes
orsaker, aftager och försvinner. En blomstran-
de sjöhandel lägger vanligen grundea till stor
penningestyrka hos nationerne, och denna makt
utgör ofta em lika tung vigt, som alla de öfriga
vigter, hvilka åstadkomma jemnvigt eller öfver-
vigt i maktens vågskål. Fredrik den Stores
påstående: att bland krigförande makter den
makten till slut behåller segern, som har den
sista dalern qvarifiekan, är i viss mening fu!l-
komligt rigtigt. — Ett välberäknadt försvarssy-
stem bör derföre gifva beskydd så väl åt käller-
na till en stats penningestyrka, som till dess
fysiska makt. Men för att känna och imse det-
ta i hela sin vidd, måste man vissefligen haf-
va en djupare insigt i krigskonsten, historien
och politiken, än den man kan hafva förvärf-
bhfva inveklade i ett sjökrig, hvartill deras
kolemialinteressen och handelsförbumd så ofta
gifvit. anledning. Hved inflytande det nya
transatlantiska statssystemet kommer att yttra
på sjöfreder, och hvilka fördelar em ruptur
af densa fred, antingen emellan de transat-
lantiska staterne sje!fva eller emellan dem
och de Europeiske sjömakterne, kommer att
medföra för Nordens sjöfart ech sjöhamdel,
derom kan blott en framtida erfarenhet lem-
na upplysning. Nordamerikanska frihetskri-
get blef, då Europas sydliga sjömakter deri
invecklades, fördelaktigt för Nordens sjöhandel
och sjöfart. Men framkallade icke detta krig
också den beväpnade neutraliteten i Norden,
och på hved sätt hade väl denna kunnat sät-
tas i verket, i fall de Nordiska makterna den
gången sjelfve ägt brist på stora flottor för att
aeskydda sin neutrala sjöfart?
14) Den Skandinaviska halföns hamnarika ku-
ster, i synnmerbet de Norska, äro, som be-
kant är, till stor fördel för den främmande
sjöfarten både i krig och fred. I fall Norges
hamnrika sjökust vid Skagerrak vore af samma
naturbeskaffenhet, som den midtför liggande
hamvlösa Danska kusten, så skulle demna
omständighet hafva ettstort inflytande på den
rordiska sjöfarten under de farligere årstider-
ne. Huu många fartyg och huru många
sjömän hafva icke, umder dessa årstider, blif-
vit frälsta i de Norska hamnarna?
15) Fastin handelsmarinsrne på den Skandi-
naviska halfön tillsammantagna knappast be-
löpa sig till ett större antal. fartyg, än om-
kring 3000, hvilka i varde väl icke kunna
uppskattas till mycket mindre är 6,000,000
silfverspecier, så dana de dock er mängd
sjöfolk, hvilket i anseende till duglighet kan
sättas i bredd med Europas ech Amerikas
allrabästa sjöfolk. Deri äger den Skandinavi-
ska staten ett hufvudmedel, som den aldrig
måste lemna ur kbänderna, att försvara sin
sjöhandel, sitt politiska anseende och sin an-
del i herraväldet öfver de haf, som omgifva
och beskydda halfön, äfven mot mäktiga
rannar.
16.) Endast förmedelst hafvet och en tillräck-
lig sjömakt förmår den Skandinaviska staten
hålla sig i militärisk jemnvigt och till en del
öfvervigt mot sina anmars till ea del öfver-
mäktiga gramnstater. Med Ryssland kommer
den i militärisk jemnvigt, så snart den, för-
medelst sin sjömakt, kan hindra demna käm-
pestat ifrån att föra öfver hafvet sina mång
faldigt öfverlägsna territoriala anfallskrafter.
Mot Preusssa och det Tyska förbundet har
Skandinavien, förmedelst sin sjömakt, en
militårisk öfvervigt, emedan den kan förstöra
dessa staters sjöhandel och hindra deras ma-
ritima företag, utan att de kunna utöfva några
väsentliga repressalier. Öfver Danmark har
den öfvervigt både till lands och vatten,
och det så mycket mera, sedan dennma stats
Tyska länder icke längre kunna räknas till
Danmarks egna stridskrafter. Det är blott
med Storbritannien som Skandinavien icke för-
mår, utan förmedelst främmande allianser, att
sätta sigijemnvigt på hafvet. Men detta un-
dantag från regeln förlorar största delen af
sina betänkligheter, då man öfverväger de
militära och politiska motiver, som för fram-
tiden knyta vänskapsbandet emellan dessa
båda grannstater, och att detta band aldrig
mera kan upplösas, utan genom alldeles ut-
