Article Image
dan till stor del demokratiskt. I motsatt fall åter kan hela samkället uppröras ech skakas, utan att makten har känning deraf, förr än det är för sent. De diskussioner och meningsstrider, som upplysa allmänheten d. v.s. nationen, bryta sig der ofta mot en envis och förblindad vilja. Hvad blir följden häraf? Att framstegen i opinionen ofta endast öka missförståndst emellan de styrande och de styrda, och den dag kommer slutligen, då detta spända förhållande icke längre ken fortfara, utam att brytas med våldsarshet. Man har ofta i artiklar, som skrifvits mot Åmerika och dess institutioner, sett det anföras såsom ett fel i dessa institutioner, att de betaga styrelsen all varaktighet och bestämdhet i grundsatser. I denna åsigt ligger, enligt vår tanka, en villfarelse. — Rörligheten af ett regeringssystem kan icke innefatta något ondt, i annor händelse, än då den uppenbarar sig genom åtgärder och författningar, som häftigt skaka de bestående intressema och derigenom hota medborgsrnas säkerhet och förmögenhet. -Månne man sakmar sådana hastiga förändringar i de länder, hva est regeriugssättet är menarkiskt och representation-n icke demokratisk? Hvad synes väl om de kastningar uti mnäringsoch f nansförfattningarna i vårt eget land, hvaraf så mångens existens blifvit ruinerad endast sedan året 1815? och månne ieke säkerheten i detta afseende visat sig bättre förvarad i de stater, hvarest mängdens intressen måste göra sig gä!lande? Deremot kan rörligheten i förvaltningssystemet icke vera något ondt, då den reglerar sig efter opinionernes naturliga gång oeh tänkesättens logiska framsteg. Det är med den immateriella, likasom med den fysiska verlden: den rör sig framåt, utan att kunna stadnas. Vi erinra ess ur en nyligen utgifren Engelsk tidskrift följande stycke, som synes fullkomligt passa in på detta ämne. Hvad vilja väl, siger den Engelske författaren, ?de som tro slg kunna emot samhällets evigt rörliga ider uppställs ett evigt orörligt hinder? Detta anspråk innefattar icke blott ett logiskt fel; det är en ytterst vådlig oförsigtighet. Ty då tankan och ideerna ieke finna någon utgång öppsan för sig, så bryta de sig våg genom hindren. Då de på denna väg möta en makt, som vägrar att gå framåt, så drifva de honom slutligen våldsamt med sig; och det är på detta sätt, som revelutiomerne ega rum med blod, tårar och ruin. Det bör äfven märkas, att sjelfva det beroende, om man så vilt kalla det, hvari dem styrande makten befinner sig i eit demokratiskt samhälle, undanrödjer alia de vådor, som våra antidemokrater se uti :dess periodiska, eller ambulatoriska beskaffenhet. Sålunda har man ännu aldrig sett ett ombyte af President i Amerika sätta statens existens, eller ens dess lugn i fara. Det är onekligt, att partiernas hat kan tändas emot hvarandra och brinna med häftig låda i det ögonblick, då de motsatta opinionerma kämpa om öfverväldet, och nationen synes då för en tid i ett tillstånd af förfärlig jäsming. Men hela denna jäsning ligger endast på ytan. Knappt har valet gått för sig, förr än allt dagen derpå är lika lugnt, som em ingenting hade passerat, och den allmänra ordningen, som nyss syntes så hotad, har åter inträdt i hela sin kraft. Den beskrifning på de Amerikanska valen som lemnas i Hr Arvedsens resa i Förenta Staterna, innehåller i detta afseende intressanta! och lärorika upplysningar. Orsaker till detta märkvärdiga fenomen är lättare att förklara, än det visar sig vid första påseendet. Den ligger deruti, att den högsta makten der icke är omgifven med en tillräckligt förbländande yttre glans, i jemförelse med det öfriga samhället, för att striden derom skulle kunna till någon äåfventyrlig grad hetsa Partierne mot hvarandra; att ehuru de sökande kuuna vara många, och hvarderas anhängare arbetar lifligt emot de öfriga, kan dock ingen komma i fråga såsom sökande, hvilken icke hela netiomea tillräckligt känner, för att vara! öfvertygad, att han icke vore aldeles ovärdig eller oskicklig för den sökta platsen, och att! just derföre de sökande icke kunna väpnma något snhang mot hvarandra till en förstörande! strid. I Paus ck ölla derföre 4ar 2 LoöosdJao krig hann!

3 december 1836, sida 3

Thumbnail