samma resultat. Detta väckte hos mången den
tron, att de Svenska ordaarne hellre begagna-
des derföre, att de, utan band af det nyssrnäm-
da vilkoret, kunde blifva medel att hylla det
rovalistiska nitet, och att både belöna och bereda
benägenhet för önskningarna om utvidgningen af
styrelsemaktens prerogativer; hvartill också före-
stä!lningen fogade, sig, att det hitintills uteblifna
afseendet på framställningarna em en Norsk na-
tionell orden, likasom om en nationell Norsk flagg
kunde ha sin grund i någon tanke att, såsom
vilkor för beviljandet af representationens önsk-
ningar i dessa ämnen, förmå Storthinget till-
baka till en motsvarande villfarighet uti de
Regeringen om bhjertat liggande frågorna: Ve-
te, Adelskapet, naturalisationsrätten m. m.
Vid 1824 års Stortking blefvo de 10 propo-
sitionerna enhälligt afslagna, utan att en enda
Ledamot talade hvarken för eller emot dem; ett
hevis på en utomordentlig och sällsynt enighet
uti hela nationens omdöme om deras beskaffen-
het, och huru fullkomligt konstitutionskommit-
tgens minnesvärda och mästerliga betänkanden
hade uttalat folkets röst deröfver. Emedlertid
anföras äfven bär några intressanta exempel på,
huru väl Norrmännen förstodo att afskilja ko-
nungens personlighet ifrån Styrelseåtgärderna
och deras frihet ifrån småaktighet. Ett bevis
härpå var ibland andra, att Storthinget, uppå
enskild motion, anslog en summa af 60,000
Specier i silfter, till ersättning åt Svenska
statsverket, såsom Norges andel i kostnaden för
H. K. H: Krönprinsens utgikes resa. Högst
Äntressanta äre de noter, förf. här bifogar, så-
väl om den analoga frågans behandling hos
Svenska ständerna, eller den om anslaget för
H, K. H. Kronprinsens resa, som avgående
Representanten Stoltenbergs reservation, rörande
den grund, som förmått kommittten att tillstyrka
detta anslag, tillika med förhöjningen för den år-
liga hofhålningen, från sedlar till silfver, nemli-
gen att Konungen och främmande makter kun-
de finna Storthingets afslag på alla propositior-
nerna stötande, och att Storthinget derföre bor-
de lägga sin loyaut i dagen, genom att med fri-
kostig hand utstyra hofhållningen och apanaget;
hvilket språk Hr Stoltenberg likväl fann mindre
värdigt, då Storthinget icke borde el!er kunde
genom sina andra beslut hafva begått någon för-
närmelse. Storthingets skrifvelse och beslut
angående denna anslagsförhöjning lyder så:
Närvarande Storthing har inför nationen, li-
kasom hela Europas ögon, ådagalagt, att in-
gen annan omständighet, af hvad beskaffenhet
som helst, icke en gång en älskad konungs
önskan, kemmer i betraktande, när det gäller
upprätthållandet af rikets grundlag. Men sam-
ma Storthing bör också, då tillfället så med-
gifver, högtidligen på nationens vägnar ådaga-
lägga, att Norska folket, nu som alltid, är sin
?konung och sitt komungahus med orubblig tro-
het och kärlek tillgifvet. Såsem ett vedermä-
Je af nationens tillgifvenhet för Konungahuset
och på det goda förståndet, som råder e-
?mellan regent och folk, beviljar derföre
Stortbinget, att H. K. Maj:ts hofhållning och
H. K. H. Kronprinsens apanage må uppföras
i Statsförslaget till 64,000 och 32,000 specier
i silfver årligen. — Man jemföre nu —
tillägger Förf. här, med Storthingets hand-
lingssätt under 1824 års session, regeringens
bandlingssätt och åtgärder under 1821 års ses-
gsjon, och döme !?
Ifrån denna tid och dessa händelser räknar
Förf. egentliga uppkomsten af den 17:de Majs
firande, af Norrmännens önskningar om serskilds
färger och flaggor och sf suppositionerna om et!
mäktigt Svenskt partis fiendtlighet mot Norge:
fria institutioner, hvilket sistnämnda förf. med
citerande af fera faktiska skäl, utom de förut-
nämnda, bevisar, att det näste uppkomma, li-
kasorå grundlösheten deraf, hvad hela den stors
mängden af Svenska nationen beträffar, lägges i
dagen. .
Detta kapitel har fört skriftens författare in :
en polemik, i hvilken han i vår tanka gåt
mycket för långt i suppositioner och, under si!
rättvisa känsla af högaktming för 1824 års op:
position, varit temligen orättvis mot den nuva-
rande; men innan vi komme in på detta ka-
pitel, vilje vi först sluta öfversigten af de vidar
beröringspunkter mellan styrelsen och folket
hvilka verkat att utbilda :tänkesätten till der
puikt, der de nu stå.
Författaren egnar en utförlig framställning å