jerna. Kyrkans förknappade tillgångar måst
äfven visa sig deri, att man anskaffade ett or
gelverk, som för att fylla kyrkan behöfde till
hjelp af musikanter med fioler och basuner sam
att Laurentius måste utbyta sina fordna silfver-
ljuskronor mot dylika af messing. Sådant va
Lunds Domkyrkas tillstånd wid midten af 17
seilet.
Förf. kommer nu till den tid då Skåne om-
bytte herrskare genom Carl X Gustafs segra
och tillfoll Sverge. Stor i alla sina ideer bi-
föll Carl Gustaf med nöje Biskop Winstrup:
framstöllning, att, af den tillgång, som än-
nu faanes från fordna andeliga stiftelser, in-
rätta et Universitet, och denna plan kon
smart efter Konungens död i verkställighet.
Men ännu hvilade ett dystert öde öfve
både den nya läroanstalten och Demkyr-
kan urcder nära ett sekel; ty utom det här-
jande kriget, hvarigenom Danmark sökte på
1670:talet återvinna sina besittningar och för-
vandlade dem derunder så godt som till en ö-
dzmark, blef under sjelfva freden största delen
af de åt akademien skankta godsen indragna
till Skånska militärens underhåll, hvarigenerm
åter akademien för sitt bestånd måste anlita dom-
kyrkan och en stor del af dess embetslöner tillfal-
la Professorerne, på det desse måtte kunna nå-
gorlunda subsistera. Också blef under de min-
skade tillgångarna omsorgen för kyrkans värd
allt mindre, och författaren har tillräciligt med
anförande af fectå försvarat dem benämning
ban tillägger detta tidhvarf af smaklöshetens.
Och den sista betydliga reduktionen af in-
keomster vederfors kyrkan, då en stor del af
dess hemman genom riksdagens beslut 1766
för en ringa summa försåldes till skatte. Der-
till kom slutligen Biskop Celsii anspråk på att
få begagaa en del af kyrkans enskilda medel
för biskopsgårdens behof. Imedlenid bief Gu-
staf III:s tidehvarf en ny period för Lunds
domkyrka. Denne konungs snille och smak
frälsade detta tempel från nilssödet att förlora
-ett af sinsvskönaste partier, sitt chorutsprång,
och han höll hand deröfver, att kyrkan upp-
städades. Imedlertid tog äfven den moderna
förbättringslusten på denna tid ut sin rätt ge-
nom den brutna takresningen och gaflarnas af-
stympande. Det blef det nittonde seklet först
förbehållet att återställa denna kyrka i sitt pri-
mitiva msjestät, genom de vanställande kapel-
lens undaorödjarde, södra tornets förändring,
kyrkog gårdsmurarnas rasering, kraftstorgets anlägg-
ning, chorstolarnas och mellanmurarnas bortta-
gande samt pelarradernas, högchorets och sido-
skeppens iståndsättarde med mycket annat.
Då Herr Professor Brunius varit den, åt hvars.
inseeade de sednaare årens förbättringar blifvit
anförtrodda, var han matwligtvis bäst qvalifi
cerad till beskrifningen deraf och kan med skäl
tillegna sig skaldens: Que plurima vidi ct
gquorum pars magna fult.
Har det lyckats oss, att genom denna korta
framställning gifva en någorlunda åskådlig idd
af detta verks innehåll, skall hvar och en läsa-
re utan tvifvel fiama, att författaren derigenom
gifvit en vigtig skänk åt vår litteratur. Så väl
för fosterlandets som dess kyrkas histeria, för
fornferskning och litteratur, innebåller det en
skatt af dyrbara notiser. Men isynnerhet måste det
blifva ett arbete af högsta värde för de sköna
konsternas kännare och idkare, somåhärskola finna
de intressantaste bidrag till såväl konsternas
häfder i allmänhet, som den heliga byggnads-
konstens historia under medeltiden, i synnerhet
då de medföljande plancherna gifva en åskåd-
lig bild af kyrkans inre och yttre samt dess för-
nämsta partier. Vinner detta verk det bifall,
hvarpå det har rätt att göra anspråk, skall det
till en god del befria vår samtid från den före-
bråelsen att vara liknöjd för ett af fosterlands-
känslans vackraste föremål: minnesvårdarne af
våra förfäders religiositet, konstfärdighet och
odling.
Till slut önska vi och hoppas, att Professor
Brunii åtgärder vid Lunds domkyrka måtte på
längce tider göra Tegnärs skämt öfver detta tem-
pel oandvändbart:
Och ellt sen den tiden, mång hundrade är
Det tempel står;
Alltjemnt fattas något uppå det;
Der bygges förgäfves år ut och år in