jerna. Kyrkans förknappade tillgångar måst äfven visa sig deri, att man anskaffade ett or gelverk, som för att fylla kyrkan behöfde till hjelp af musikanter med fioler och basuner sam att Laurentius måste utbyta sina fordna silfverljuskronor mot dylika af messing. Sådant va Lunds Domkyrkas tillstånd wid midten af 17 seilet. Förf. kommer nu till den tid då Skåne ombytte herrskare genom Carl X Gustafs segra och tillfoll Sverge. Stor i alla sina ideer biföll Carl Gustaf med nöje Biskop Winstrup: framstöllning, att, af den tillgång, som ännu faanes från fordna andeliga stiftelser, inrätta et Universitet, och denna plan kon smart efter Konungens död i verkställighet. Men ännu hvilade ett dystert öde öfve både den nya läroanstalten och Demkyrkan urcder nära ett sekel; ty utom det härjande kriget, hvarigenom Danmark sökte på 1670:talet återvinna sina besittningar och förvandlade dem derunder så godt som till en ödzmark, blef under sjelfva freden största delen af de åt akademien skankta godsen indragna till Skånska militärens underhåll, hvarigenerm åter akademien för sitt bestånd måste anlita domkyrkan och en stor del af dess embetslöner tillfalla Professorerne, på det desse måtte kunna någorlunda subsistera. Också blef under de minskade tillgångarna omsorgen för kyrkans värd allt mindre, och författaren har tillräciligt med anförande af fectå försvarat dem benämning ban tillägger detta tidhvarf af smaklöshetens. Och den sista betydliga reduktionen af inkeomster vederfors kyrkan, då en stor del af dess hemman genom riksdagens beslut 1766 för en ringa summa försåldes till skatte. Dertill kom slutligen Biskop Celsii anspråk på att få begagaa en del af kyrkans enskilda medel för biskopsgårdens behof. Imedlenid bief Gustaf III:s tidehvarf en ny period för Lunds domkyrka. Denne konungs snille och smak frälsade detta tempel från nilssödet att förlora -ett af sinsvskönaste partier, sitt chorutsprång, och han höll hand deröfver, att kyrkan uppstädades. Imedlertid tog äfven den moderna förbättringslusten på denna tid ut sin rätt genom den brutna takresningen och gaflarnas afstympande. Det blef det nittonde seklet först förbehållet att återställa denna kyrka i sitt primitiva msjestät, genom de vanställande kapellens undaorödjarde, södra tornets förändring, kyrkog gårdsmurarnas rasering, kraftstorgets anläggning, chorstolarnas och mellanmurarnas borttagande samt pelarradernas, högchorets och sidoskeppens iståndsättarde med mycket annat. Då Herr Professor Brunius varit den, åt hvars. inseeade de sednaare årens förbättringar blifvit anförtrodda, var han matwligtvis bäst qvalifi cerad till beskrifningen deraf och kan med skäl tillegna sig skaldens: Que plurima vidi ct gquorum pars magna fult. Har det lyckats oss, att genom denna korta framställning gifva en någorlunda åskådlig idd af detta verks innehåll, skall hvar och en läsare utan tvifvel fiama, att författaren derigenom gifvit en vigtig skänk åt vår litteratur. Så väl för fosterlandets som dess kyrkas histeria, för fornferskning och litteratur, innebåller det en skatt af dyrbara notiser. Men isynnerhet måste det blifva ett arbete af högsta värde för de sköna konsternas kännare och idkare, somåhärskola finna de intressantaste bidrag till såväl konsternas häfder i allmänhet, som den heliga byggnadskonstens historia under medeltiden, i synnerhet då de medföljande plancherna gifva en åskådlig bild af kyrkans inre och yttre samt dess förnämsta partier. Vinner detta verk det bifall, hvarpå det har rätt att göra anspråk, skall det till en god del befria vår samtid från den förebråelsen att vara liknöjd för ett af fosterlandskänslans vackraste föremål: minnesvårdarne af våra förfäders religiositet, konstfärdighet och odling. Till slut önska vi och hoppas, att Professor Brunii åtgärder vid Lunds domkyrka måtte på längce tider göra Tegnärs skämt öfver detta tempel oandvändbart: Och ellt sen den tiden, mång hundrade är Det tempel står; Alltjemnt fattas något uppå det; Der bygges förgäfves år ut och år in