Article Image
Till Redaktionen af Det Sjette Aftonbladet I N:o 47 af Tit. tidming, har en Insändare, i anledning af Tit. yttrande, det påstående om den allmänna Beväringsskyidigheten, utan tillåtelse af lega, vore en fras, mindre sann än klingande, med mycken värma tagit de ringare felkklassernes parti, ifrande för deras rätt och menniskovärde, försäkrande, att hos dem finnes mera själslyftning, mera uppoffringar för fäderneslanmdet att vänta, än på många ställen i de högre, der mången använder sin odling blott till att rifva i fäderneslandets sår, med fräck bekymmerslöshet öfver hvad som derigenom blöder. Då denna insända artikel troligen flutit från en ganska lojal penna, är det med synnerlig glädje undertecknad förnimmer, hvilken värma på det hållet i en hast uppkommit för de rivgare klasserna, och jag vågar deraf hoppas en bättre omsorg för dem, ett närmare behjertande af deras belägenhet, en större aktning för deras naturliga rättigheter, än man hittills visat, samt andra styrelse-principer än dem, som voro gällande änau år 1833. Det var nemligen från detta år, som den sista legostadgan och förordningen om försvarslösa personer datera sig. På dea tiden ansåg man åtminstone icke de Jägre folkklasserna stå på samma rang af menniskorätt och samhällsvärde, som de högre, det vill här säga: som de mera bildade, de med finare kläder försedda. Om det är sannt att man i de högre kretsarne, der styrelsen hemtar sina opinioner, och der de goda grundsatsernas luft inandas, börjat komma på så republikanska iddeer, som att påstå, det de ringare hafva samma naturrätt som de bättre, och att ståndsskillnaden bör försvinna, så får man vänta, att de nämnde författvingarne till en början skola upphäfvas, krigsartiklarne jämkas och till alla delar ställa i jembredd inför lagen dem, som lyda under den, författningen om krogar göras lika med författningen om källare och värdshus, samt för öfrigt alla de polisförordningar och andra reglementen reformeras, som för närvarande konstituera de ringare klasserne till ett slags pariss bland nationen. Jag lyckönskar i sanning mitt land till denna förändring i styrelse-åsigter, och när de i några år fått utöfva sin goda inflytelse, är jag säker, att ett förslag, utgående från regeringen om legans afskaffande ur konskriptionslagen, icke skall röna något motstånd hos Ständerna. Men sker icke detta, vill man förbareda ståndsskilleadens upphäfvande och göra medlsmmaraf statens högre klasser i allt till jemnlike med den klass, som man ålägger att taga tjenst hos andra, som man icke anser försvarad af ett oförvitligt uppförande, som man ansett af naturen berägea till brott, och för hvilken man trott sig böra stifta serskilda lagar, sålunda upphäfvande det konstitutionella samhällets hufvud-id: allas jemnlikhet inför den gemensamma lagen; vill man ställa honom i bredd med dem, som man först tvingar att taga årstjenst, och sedan tillåter husbonden att, när han hehagar, vräka ur tjensten, väl med rättighet för dena förre att s-dan söka skadestånd, men med nödvändighet att under tiden svälta och gripas som försvarslös; .som man dömt till husaga, emedan den åtföljer årstjensten, i fall husbonder behagar utdela sådan ; som man ålägger att sk: ffa sig borgen för kronoutskylder, sina egna och sin hustrus och barns, ja, icke blott för utskylderna, utan äfven för de böter och den ersättning, som böra utgå, i fall han eller honx begår olofligt tillgrepp eller anman förseelse, hvaraf allmän säkerhet störes, som man föreskrifvit, hvilka timmar på dagen han får hafva behof af mat; som man, i händelse han på enannan timme blefve törstig — hungrig får han ej bli — ålade att tömma sin dryck ute på gatam och att få den räckt till sig genom en lucka på dörren; som man, ställd i Jedet bland fosterlandets försvarare, ravgerar på klassen af en lägre mennisko-art än dess befäl; som man tillåter en viss grad af befälet att extra-judicialiteter d. Vv. s. utan laghg procedyr, låta prygla efter godtfionande; som, i fall han hör till de lycklige, hvilka förmå tjena sig upp till underofficerare, likväl kan ställas på samma sätt utom lagen och dömas tlll vatten och bröd, för den ringa förseelsen att komma för sent till ett chorum, till ett gevärsrop m. m. — — — om man vill etablera jemnlikhets-principen på dessa grunder, om man, i stället att upplyfta parias till medborgare-rang, vill nedsänka medborgarne till parias: om man vill. i stället att

25 november 1836, sida 3

Thumbnail