åsigt, endast var ämnad för Landtdagen, och in nehåller olika meningar. En tillfällighet af sådan beskaffenhet skall icke; längre störa det goda förståndet emellan de båda nationerna, och efter den härmedelst gifna förklaringen öfver ett heslut, som af Frankrike blifvit tolkadt på ett sätt, stridande emot Schweitz verkliga afsigter, förklarar Landtdagen att detta beslut icke vidare kommer att fullföljas. Hertigens af Montebello not innebåller stora misstag i anseende på den inre ställningen i Schweitz. Landtdagen kunde genom facta tillbakavisa de ogrundade beskyllningarne. Hon skulle finna bevisen i kantenernas konstitutionella inrättningar, äfvensom i landets materiella och moraliska tillstånd. Men Landtdagen ämnar icke inlåta sig i sådana vederläggningar, emedan de Schweitziska kantonerna icke någonsin skola tillerkänna en främmande stat rättigheten, att kontrollera deras institutioner, gången af deras förvaltning, eller att, vare sig medelbarigen eller omedelbarligen, blanda sig i Edsförbundets rådplägningar. Schweits är skyldigt sig sjelf, att emot : en sådan afsigt åberopa folkrätten: grundsatser och de fördrag, som erkänna de för en sjelfständig stat. Efter denna öppna förklaring å Lendtdagens sida hoppas den, att de vänskapliga förhållanderne, sådane tiden befästat dem eme!lan Frankrike och Schweitz, skola återställas, till både staternas bästa. Landtdagen vill gerna tro, at banden af ett gammalt förbund, om de också fö ett ögonblick blifvit försvagade, åter skola virn: styrka, och att öfvergående anledningar till be svär ännu mera :kola öfvertyga de båda nationerna om fördelarne af en förbindelse, som ick hade bordt lida någon rubbning. :: Schultheiss och Statsråd i kanton 3ern,såson presiderande kanton, hafva äran o. s. v. Bern d. 5 Nov. 1836.