VV AP 0 PS
feratedel krut, rekulerar icke och fordrar sex
mans servis. — Den andra mechinen är ett kar-
täsch-batteri, i tre klasser, efter de tre slagen:
bergs-, fält- och fästningsartilleri, nemligen a)
23 kaliber, 6) 34 kaliber, och c) 43 kaliber.
Dess spridningsvidd har på 1,200 steg 18 fot i
längden och 2 fot i höjden. Den om 25 kaliber
är i arbete. Jemväl deana machin laddas bak-
ifrån, och blifver icke varm. Dean skjuter fyra
gånger i minuten. På 1200 fots afstånd kan
den börja att spela, och på 1200 fots äro alla
kulorna — följaktligen 100 i minuten — träf-
fare, och intränga halfannan tum djupt i hårdt
träd. Machinen kan vridas så skyndsamt åt si-
dan, ait man dermed nästan kan, som Jägare sä-
ga, skjuta i flygten. Laddnmingen är två skål-
pund krut, och machinen kan, i afseende på
tyngd och transport samt hvarje kulas verkan,
jemföras med sexpundingen. Den behöfver sex
man till servering, rekulerar icke, och kan vid
återtåg och hastigt framryckande genast brukas
utan demontering, men är i synmerhet använd-
bar till sjös. Då dessa begge machiner, som
ligga på vanliga lavetter, betraktade i det hela
och batterivis, och beräknade till enahanda kost -
nad med vanliga kanoner, frambringa en nio till
tio gånger större effekt än dessa och deras kar-
täscher, så torde deras införande väl öppna
en ny period i krigskonsten, nemligen leda till
krigens afskaffande; ty då våra nuvarande sol-
dater äro hvarken så kerttankta, eller så oräd-
da krigare, som måhända de gamla Cimbrer-
ne och Teutonerne, så terde de väl sluligen
icke mer hafva lust att gå till strids emot ma-
chiner, hvilkas alla kulor träffa. Dessa ma-
ehiner, komma, såsom sagdt är, att innan kort
här försoökas, och vi vilja derföre önska, att
uppfinnaren denna gången måtte skörda en
bättre belöning för sin möda och sitt snille,
än dea han fick för en tillförene 1 S:t Petters-
burg förfärdigad likadan machin, hvilken 3e-
nom en oerhörd dejdomatisk method speltes
honom ur händerna. . . (Här följer en berättel-
se om det sätt, hvaruppå uppfinnaren — en
Schweitzare, vid namn Steubel — skall hafva
blifvit, af Engelska diplomater, så till sågandes
genom ett dubbelt bedrägeri, beröfvad fördelar-
ne af sin uppfinning. Men som denna berättel-
se i sitt obestyrkta skick får tills vidare anses
för alldeles otrolig, ehuru man redan förut sett
hänsyftningar derpå i tidningarnme, så uleslutes
den här):
Efter all anledning komma dessa krigsmachi-
ner icke att stadna i Enagland, utan förmedas
blifva inköpta af en med Storbritannien rivalise-
rande makt, hvarmed sannolikt menas Frankrike.
Ett vid den citerade korrespoudensartikein
tillagdt postseriptum af den 21 Oktober lyder
så: I gir (d: 20) bar Steubelska kanonen un-
dergått profskjutning, hvilken, såsom jemväll
Morning Post i dag berättar, utföll fulikomligen
(
tillfredssiällande.
Har läsaren hunnit bemta sig från sin förvå-
ning? Näväl, då måste vi bedja honom något
närmare hetrakta denna artikel, der hvarje rad
är ett under. Fordomdags var det blott kano-
nen, som hade kaliber, t. ex. 6:puadig, 12-t
pundig, 24:purdig, och denna kaliber; benämn-
des så, om kulan vägde 6, 12 eller 24 skålp.
Nu åter är det kulan sjelf som har kalibern, l:
och den räknas icke mera efter skålpund utan
efter pund, och den minsta deraf är 4 pund,
d. v. s. 80 skålpund, således jemförlig med de
alrastofsta bomber. Det tyckes väl icke med-;
föra så stor nytta, när den ej gör mera verkan
än en 6 pundig, d. v. s. en af 6 skålpunds
tyngd; men verkan är ojemförlig, då alla dess!
(kanonens) kulor träffa. Uppfionaren har så-:
ledes ej:blott öfvergått alla hittills kända artil-
leristers konst; utan han har äfven förändrat
sjelfva naturen och tyngdslagarne. Hittills har:
en kula, afsKjuten ur en kanon, liggande i ho-
rizontel rigtoing, ett stycke utom mynningen,
alltid rört sig i-bågform, hvarigenom dess träf-
fande beroåde på den noggranna beräkningen af
distansen emellan kanonen och föremålet, och
elevationens rättande derefter, en beräkning som
likväl är ganska svår, ofta omöjlig, samt för
öfrigt af skoltets ansättning, kruteis beskaffenhet,
vindens rigtning och styrka m. m. Alla dessa
förhållanden äro nu mera upphäfda, ty alla
kulor traffa!
Deo andra machinen är ännu konstigare.
Den har tre klasser, bergs- fålt- och fästnings-
artilleri, Samt tre slags kaliber. Ått döma ef.er
det vanliga språkbruket, skulle de kallas 235, 34
