keriets väg, för att värja sig eller förtrycka. Se
der den frihet och det medborgerliga anseen-
de, hvartill Kollegii förslag skall lyfta slöjder-
na och deras idkare.
Vid nedanstående detaljerade anvaärkningar
följa vi ordningen af den i N:ne 1 och 8 af
detta blad införda resumd, såsom för våraläsa-
re mera tillgänglig än sjelfva förslaget.
1.o Om de yrken, som i denna förord-
ning omialas och om deras indelning. Här
förekommer skilnad mellan slöjd och handtverk.
Vi hafva i moraenterne a. och hb. mellan dem
gjort den enda distinktion förslaget, jemfördt
med förra stadgar, kunde medgifva. Då man
ännu tvistar — kanske ej om hvilka yrken —
utan om hvilka tillrerkningar ligga under skrå,
hur mycket mer skall icke detta ske hädanef
ter? Skola handtverk nödvändigt drifvas på
gamla sättet, så måtte det varit kollegii mening!
att aldrig någon förbättring inom dem må åstad-
kommas. Vi frukta mycket att man i denna j
distinktion aldrig skall se anuvat än en afsigt, att
förskaffa Kollegiam en jemn trafik med slitan-
det af tvister mellan handtverk och fabrik, för-
stås till de sednares förmån. Man har eljest
antagit dem skilnad mellan handtverk och fa- I
brik, att handtverk drifves då man tillverkar:
arbete efter beställming, fabrik då man ullver-
kar till afsalu; men äfven denna distinktion:
duger ej i praxis, Till kandtverk har Kollegi-:
gium hänfördt äfren slagteri, mn detta är ms-:
ra handel än handtverk. i
Huru öfverensstämmer vidare denna skilnad
med stadgandet i 7 G, att tillverkningers art.
för hvarje yrke beror af idkarues val? Der.
uppkommer en ny asledning till kollision.
Kollegium har i nämde 4 medgifvit idkaren:
rätt att bestämma sin handtering 2tingen för
vissa tillverkningar, eller för bearbetnivg af
vissa råämnen. Uten tvifvel kan det dock ej!
vara Kollegium obekant, att, utem de tvenne
synpunkterne tillverkningeas art, och råämnetst
art, ieknologien eger ännu en tredje indelnings-
grund eller tiliserkningssättets art, och at.
denna af de bästa teknologer ansets batire än!
någon af de förra) Denna indelningsgrund
har Kollegium alldeles förbisett och den bör ef-
ter vårt förmenaode företrädesvis afses. Dem gyn-
nar arbetets fördelning. Handtverkarens färdighet, ;
machinens verksamhet bestå just i förmågan att:
verkställa en viss art af arbete, ait fila, hamra,
såga, hyfla, sjuda, distillera o. s. v. Ju färre!
antal serskilda operationer af dylik art arbeta:
ren behöfver känna eller utöfva, ju fullkoraliga-
re kan han verkställa dem; ju flera råkmnen
han genom en sådan operation kan bearbeta, ju
säkrare är han om sin bergning, och med de- j
sto större trygghet kan han nedlägga kostnad å
de redskap, som dervid spara, förstora, eller
förfullkomna hans egem kraft eller konsifördighet. :
Kollegii förbiseende af yrkenas beståraning äf-
ven efter ofianämnde gruud, motverkar arbetets
fördelning, och förfullkemnandet af arbetarnas
färdighet. Det innebär tillika en inkonseqvens 1:
afseende på Kollegii ömhet för städerna och
den i mindre skala arbetande handtverkaren.
Det är just 1 städerna arbetets fördelning kan
bestå jemte borgerlig sje!fständighet. I städer-;
na är arbetarn säker att finna sysselsättning för
sin eller sin machins konstfärdighet, och han!
behöfver, för att fivna sin utkomst, hvarken
vara egare till eller arbetare å en fabriks-
inrättuing.. Visserligen kunde idkaren ea-
ligt Kollegii förslag angifva sig till bearbetning
af alla de råämnen, for hvilka hans färdighet;
eller hans machin äro bestämda; men huru
skulle väl en taxeringskommitt uppskatta in-
komsten för tvenae idkare, af hvilka den ene
angiivit sig till bearbetning blott af jern, och
den endra af alla slags metaller, träd, pen, horn,
sten, porsellin, glas, m. m.? Likväl kunde
den förre draga inkomst af ett stort sraidesverk
med gjuteri, medan den sednare egde blow —
en svarfstel eller en borrmachin.
Fria konster äre i förslaget nämnda, men ej
definierade ; denna obestämdhet skall åter gifva
anledning att schackra med författningen. Huf-
vudstaden eger en porselinmålare, hvars hvar-
dagsarbeten ofta äro skönare, än största delem af
de målningar, som pryda expositionen af fria kon-
) Att en berömd teknolog i vårt land, här i
; hufvudstaden föredragit teknologien efter sist-
nämnde iedslningsgrund, omtal:s ämnu af mån-
ma hane 2hörara