til samhallets valstand aro de, som adia arbetet? Månne alla dessa distinktioner och föreskrifter, som vid hvarje steg låta den som vill arbeta äfven till afsalu, kärna, att han är en mer än andra beroende man, skola öfvertyga honom, att arbetet i och för sig sjelft är hederligt? Det gifs en method för landtbruket, som är den bästa af alla, emedan den icke bloit är ett vilkor för alla andra, utan äfven den enda, som utan förening med någon annan ändock icke slår fel, det är methoden att — arbeta, d. v. s. att uppbryta, rödja, ägna, dika, plöja, så och skörda oförskräckt. När man i ett land vill uppmuntra landtbraket, så uppmuntrar man först och främst denna meihod, och om Sveriges jordbrukare i denna stund förmå att förse landets behof, så är det till följe af denna method. De arbeta, de göra sig en ära af att visa hvad deras händer förmått, och de hedras för det de mycket arbetat, icke för den stora konsten, ty denna är i Svege ännu myckei ringa. Denna method hade berdt användas på slöjderna, och alla händer rsältas i rörelse, på det man måtte bringa saken derhän, att medborgarne täfla — icke om konst, — utan om arbete.) Och för slöjdernas idkare, hvad har Kollegium gjort, för att höja dem till frihet, till oberoende, till jemnlikhet i rättigheter med statens mest oberoende medborgare? Kollegium har upphäfvit, d. v. s. föreslagit att upphäfva skråna. Detta var något, men just ieke mycket. De yrken, som befinna sig under skrå, äro icke rätt många. Med en ny arbetsmethod, med en förändring i fabrikatet , kommer: man förbi skrået. Dessutom egde Kollegium ! rätt att meddela frihet till handtverk under Hallratt, och skråna voro således de facto re-! dan upphäfva, samt hafva dessutom opinionen så cmot sig, att de finna vedersakare inom sitt! eget sköte. Kollegium hade blot beböft utgif-! va en förtekning på de yrken, som lyda under ) Hallrätt, jemte tillåtelse att utöfva dem utan! ansökning, och dermed hade skråväsendet haft: ända. Imedlertid skall afskaffandet af skrå alltid tjena att öka aktningen för slöjderne, och! att afskaffa den hårda och osedliga regime, som ! följes vid lärlingars inöfvande. Men hur många fjeurar har Kollegium ej i skrånas ställe pålagt den nöringsidkande? Ty att några af dem funnos, förut är ingen ursäkt. Koilegium har inskränkt idkares val af ort för dess yrke; Kollegzwum har ålagt idkare ett lirdomprof, som! medan det för mången är umbärhgt, hkväl genom dess ringhet kastar ett åtlöje på he-! la den slöjdidkande klassen; Kollegium bar lagt alla yrken under auktoriteterna, och gjort några så beroende, att de äro i sämre ställming än vanliga tjenstehjen, ty . dessa hafva dock est af lagen bestämd: kontrakt; Kollegium har i författningen om slöjderna inblandat stadgar om sådane vilkor och förbindelser, hvilka med slöjderna i och för sig sjelf platt intet haf-! va alt skaffa, såsom förbindelsen att ega burskap, att betala skatt o. s. v.; Kollegium har dragit tvisterna om yrkens utöfning under domstolarne och lagt dem nnder de exekutiva embetsverken; Kollegium har ingripit i husbondes och arbetares rätt att sjelfva bestämma vilkoren i deras kontrakter, och slutligen har Kollegium hehandlat de personer, som tjena inem yrkena, nära nog lika med korrektionshjen, och på ett sätt, som står i fullkomlig strid med alimänna lagens aktning för personlig frihet. I korthet, Kollegium her satt den slöjdidkende klassen i ett beroende af de allmänna ) Vist eget land, och måhända ännu oftare fräramande länder, framställa ofta exemplet af frunivereer, som, af olyckan drifae ur en högre i ställning 1 samhället, finna sig i sitt öde med ett mod och framför allt en tilltagsen arbetsamhet , som sällan träffas hos qvinnor af lägre klassen. Det är de förras ädlare uppfustran och förmiga af reflexion, som säger dem, att arbetet är det enda medel mot armodet, som icke vanhedrar. Derest nu ett sådant bättre fruntimmer, låt vara till och med en grefvinn2, innan olyckan. nått henne, finge det infallet aut tillverka en öfverloppsvara, skulle då derna vara i handel anses som kontraband, eller kanske skola vi af olyckan lära att arbetet är till — för våra synders skull? Huru arbete inom vårt fattiga land anses, vittna blamd annat åtskilliga annonser af ungefär följande lydelse: ?Eiu bättre mans barn,