på Sicilien. Oaktadt allt detta, enligt brefskrif-
varens försäkran, icke har det ringaste att bety-
da, emedan Italienarne ört älska sina furstar,
och dessa, till yttermera visso och säkerhet,
bestöndigt hafva ögonen öppna öfver alla Um-
triebe, så kan man dock icke nog förundra sig
öfver Engelska autoriteterna på Malta, som låta
sådant passera. Det skall vara fråga om ge-
mensamma kraftiga föreställningar af alla Itslien-
ska furstars sändebud i London, och hjelper ej
detta, låter brefskrifvaren förstå att det lätt kun-
de blifva fråga om repressalier mot Englands
handel i Itelien.
I Neapel har nn äfven koleran utbrustit. De
medicinska autoriteterne hafva utsett flera läka-
re, som uteslutande skola besöka kolerapatien-
ter, och för detta ändarcål hållas skilda från
den öfriga verden i ett eget hus. När de sko -
la ut i praktik, så står till deras tjenst en ser-
skild, hermetiskt tillsluten vagn, omringad af
gensdarmer, hvilka drifva alla, som mötas, ur
vägen. Doktorn, behörigen rökad, badad i ät-
tika, med ett stycke kamfert i munnen, och in-
svept i en lång svart mantel af vaxadt linne,
som har en vidbängande hufvudbeklädnad med
glasbeklädda öppningar för ögonen, begifver sig
nu til dörren ef sjukrummet, der han tager upp
sin kikare eller lorgrett, för att på afstånd be-
trakta och — kurera patienten. Denna spöklika
utrustaing tyckes dock snarare kunna göra fri-
ska menniskor sjuka, än tvertom. Efier besö-
ket rokes Hr Doktern åter, och badas med ättika.
Ryssland.
När Kejsar Nikolaus senast var i Nisehnei-
Nowgorod, gaf ban. ett företräde åt de vid mes-
san närvarande köpmän, och uppmanade dem
att med myra ifver än hittills slå sig på handeln
med Asien, åt hvilken han utlofvade sitt kraft-
fulla beskydd. Han öppnade afven den utsig-
ten för dem, att produkterne af Ryska industri-
en i en framtid skulle finna rik afsättning i A-
siatiska Turkiet och i Persien.
Nästa vår kommer Thronföljaren, Storfursten
Alexander, att börja sina resor, en!igt den af
Kejsaren för honom faststälida uppfostringsplan.
Ett år användes att genomresa Ryssland, och
tvenne att bese främmande länder i Europa.
Belgien.
Ifrån Briissel skrifves, att äfven der, liksom:
i de Engelska och Fransyska tidningarna, icke
varit brist på gissningar rörande ändamålet med
Konung Leopolds hastiga resa till Paris,
på enträgen inbjudning af Framsmännens Ko-
nung. Man har gissat på de Belgiskt- Molländ-
ska angelägenheterna, Tyska förbundsförsamlin-
gensnyligen fattade beslut , den aftagande vänska-
pen med Engelska kabinettet, m. m. såsom anled-
ning för Ludvig Filip, att tillParis inbjuda sin måg,
för hvilken han hyser stort förtroende hvad kän-
nedomen om personer och förhållanden i Eng-
land angår. Andra skrifva resan på de Por-
tugisiska angelägenheternas räkning. (Leopold
är farbror till Donna Marias gemål.) General
Gobles reser till London. Hans resa tros lika-
ledes stå i förbindelse med de Portugisiska af-
fårerna. Afsändandet af Engelska krigsskepp
till Lissabon symes bevisa, att Brittiska regerin-
gen beslutit, att i nödfall kraftigt uwuderstödja
Drottningen. En del personer, som anses kän-
na ställningen i Portugal, försäkra att 1820 års
konstitution icke kan hålla sig, och att det helt
och hållet felas den en social stödjepunkt.
I ett annat bref påstås det, att Fransyska
ministeren står i begrepp att fatta ett vigtigt
beslut i afseende på den Pyreneiska halfön, oeh
att Belgiske Konungens erkända politiska klok-
het gifvit anledning till den önskan att höra hans
tanka, innan saken afgjordes.
Den berömde Thiersch, som nyligen varit i
Paris, och återrest till Tyskland genom Belgien,
har gjort sig underrättad om dervarande under-
visningsanstalters tillstånd , besett och i alla de-
taljer tagit kännedom af landets fyra universite-
ter, i Gent, Brässel, Löwen och Luöttieh, sam!
de med dem förbundna vetenskapliga anstalter,
besökt flera kollegier, och till och med några
elementarskolor, samt med stert beröm yttrat sig
öfver mycket af hvad han der sett. Man kan
låtteligen föreställa sig, att det är af tort in-
teresse för Belgierne, att förnimma huru en af ko-
ryfeerna för det Tyska skolväsendet bedömer
undervisningsväsendets tillstånd hos dem, och mar
emotser derföre allmänt mnd längtan hvad har
kommer ait publicera härom. — Postscriptum
Just nu utbreder sig ett rykte, som jåg anför
utan att dock ovilkerligen tro på dess sanning
oo