vom lånet från segrarena. Orsaken är, att mi-
litärsysteraet var lika rått och ofullständigt, som
dessa länders öfriga inrättningar, att det var
beräknadt på den spridda personliga kraften, ej
på den samlade nationalkraften, och att följakt-
ligen allt det spridda måste vika och skingras
tör tyngden af det hela och förenade. Detta
påstående kan förefalla som en hypothes, och
är det äfven till en del, emedan man ej kan
föreställa sig en stat på kulturens middagshöjd,
omgifven af andra, der dess dag knappt börjar
gry, eller der nattens mörker ännu råder. Men
historien förvarar likväl ett bevis — så vidt
jag vet det enda — på satsens riktighet, det
är: Amerikas historia. Om man än, som man
måste, afdrager från dess ercfrares berättelser all
öfverdrift i beskrifnivgarna på desssa länders folk-
mäogd, rikedom och blomstrande tillstånd, så
är det likväl obestridligt, att de beboddes af
några millioner menniskor, sem stodo öfver
vildarnes rang, som redan hade ett begrepp om
hyfsning och samfundsordning, och att deras
augripare, för ingen del öfver dem i moraliskt
värde, tll talrikhet vore emot dem blott en
droppa i hafvet. Oeh likväl blefvo dessa ett
byte för några hundrade äfventyrare. Det var
kulturens ölverlägsenhet, som gjerde detta.
Vi måste här tillåta oss en digression från
ämnet, sem likväl egeniligen icke ar frär-
mande för detsamma. Det fenomen, jag hår
omtalar, Amerikas eröfring, tyckes vara ett un
dantag från den allmänna verldsplanen, som
fordrar en olika bildnings utveckling i olika
klimater, och från den regel man eljest ingen-
städes finner vederlagd, att ett folks framsteg
till odling af ingenting kan håmmas, samt att
en nation, som vill försvara sig, är oofver-
vinnerlig. Men kanhända är äfven detta undan-
tag blott skenbart. IHvarken tiden, ämnet el-
ler tllräckliga materialier tillåta . mig, att här
fortsätta en undersökning, som i mer än ett
hänseende vore af det största intresse, den: om
orsakerna till Amerikas eröfring. Jag åtnöjer
mig med att blott autyda den, öfverlemnande
dess fullföljande åt andra händer.
Den Amerikanska folkstammen synes vara
annorlunda organiserad, än de flesta öfriga ra-
cer, som bebo jorden. Ett hufvuddrag i dess
karakter är det oryggliga motståndet emot ail
kultur öfver en viss grad, och dess recepltivitet
af odling synes i ett bestämdt aftagande, lika-
som sjeltva racens talrikhet. Det är högst tro-
ligt, att denna verlsdel haft sina tider af högre
kultur, vida äldre, än dess upptäckt af Euro-
perne. Spår af denna kultur, som man seder-
mera funnit, bland andra de namnkunniga
ruinerna vid Palenque, ådagalägga, att folkslag,
vida mera byfsade, än Mexikunerne, före dem
trampat Amerikas jord, och försvunnit desrifrån.
Det är sålunda icke otroligt, att ehuru Mexi-
xKaner och Peruanver, vid Europeernas ankomst,
syntes stadda i en tillvexande enskildt bildnings-
process, var likväl denna allmänna pbildnivgs-
process för hela verldsdelen i aftagande, och
måste helt och hållet upphöra vid påtrycknin-
gen af en större odling. Kanhända låg det i
Försynens plan — och denna plan tycks i vå-
ra dagar allt tydligare utveckla sig — att der
Europeiska hyfsningen skulle bära sina vackra-
ste frukter i Amerika, att en slägt af stater,
riktade med alla det gamla Europas kunskaper,
erfarenheter och snillekrafter, der skulle upp-
blomstra, utan dess fel, dess fördomar och öf-
vermognad, och för detta ändamål måste den
odugliga stamimen borigå. Rensnings-arbetet
var grynt och blodigt; men den store odlaren
aktar icke kostnaden , blott ändamålet. Sedd
under denna synpunkt, blir den af så många
ohyggliga detaljer vanställda katastrofen likväl
ingentiovg annat, än ett stort steg på mensklig-
åetens stora utvecklings-bane, och bevisar den
sats, man ej nog kan inpregla hos den öfver-
modiga menniskan, att Försynens plan går e-
vigt framåt, att de skenbara aberrationerna der.
ifrån endast äro steg i samma riktning, ehurv
med något olika form, och att, likasom ett hög-
re wål ligger till grund derför, så anvämder hor
stundom högre medel, än den jordiska klokhe-
ten kam beräkna.
(Slutet följer.)
CR aha JA MN Mass T Jos oe aa 2