mans 10 månaders slitaing , och hvilken kar
af arbetsklassen får väl på 10 månader utnöta
hela sin drägt? Beräknar man hela munderin-
gen till en kostnad af 60 Rdr banko, så gör
detta 6 Rdr banko per man :föor hvarje exer-
cismånad.
Angående behofvet af ett visst kunskapsmått
för befälet samt om underofficerarnas ställning,
yttrar sig författaren:
Man har anfört nödvändigheten af kunska-
per hos armäns befäl, och af undanrödjandet
af den vanhedrande oformlighet, att man kun-
de bli officer, till och medi de högre graderna,
utan att ens känna så mycket, som egaren af
en bruks- eller jord-egendom fordrade af sin
inspektor. Detta oskick har under de sedna-
re åren mycket aftagit, men icke genom rege-
ringens omedelbara åtgärd,) utan genom den
bättre anda, som uppkommit hos det yngre
befälet. Det har inseit bildningsns både heder
och nytta, och har börjat förskaffa sig sådan
af egen drift, för bildningens egen skull, icke
som ett medel till befordran, hvilket den åtmin-
stone sällan torde hafva varit. I närvarande
stund skulle man således, utan att begå någon
orättvisa emot andra samhälls-klasser, kunna
kalla armens yngre befål det mest bildade stånd
i staten. Då dess sinnesodling dertill icke är
endast bok-kammarens, då militärens befatt-
ning nödvändigt för den ut i det praktiska
lifvet, då den oupphörligt dervid kommer i
beröring med den lefvande naturen, bli dess
kunskaper i allmänhet användbarare, än de
klassers, hos :hvilka de för det mesta endast
äro teoriens foster, och deraf har den nödvån-
diga följd uppkommit, att militär-befalet afven
torde kunna få anses som det mest frisinnade.
Vi upprepa ännu en gång, att här är fråga om
stånd, icke om individer. Jag tror likväl, att
det vore nödvändigt, att göra till en lag, hvad
sederna redan upphöjt dertill, emedan dessa i
allt äro lagens grund, och således bestämma en
viss bildnings-grad som ett nödvändigt vilker
for befordran. Den egentliga militära kunska-
pen ger visserligen icke afven militärisk talang,
ty det kan ingen kunskap ; men der. anlagen
fiamas, bidrar den onekligen till deras utveck-
ling. Detta blir af så mycket större vigt för
kaptens- och majors-graderna, som befälhafvar-
ne för dylika corpser ganska ofta i vårt kupe-
rade land kunna vid krigstilfällen isoleras och
behöfva bandla på egen hand.
Uader-officers-corpsen är, om jag så får sä-
ga, hvad den qvinliga personalen är i ett hus-
håll, den, på hvilken den inre ordningen och
trefnaden beror. Truppens tjenstbarhet, hela
dess hållning, dess både moraliska och fysiska
duglighet beror till trefjerdedelar af en duglig
underofficers-corps, och man kan icke nog sör-
ja för, att hos deana utbilda de erforderliga
egenskaperna. Det är således af vigt, att visa
denna corps aktning, och att förbättra dess vil-
kor. När man det gör, kan man vara säker,
att den jemvål skall förtjena akwming. För att
emedlertid göra äfven officerarne mera förtrog-
na med soldaten, dess behof, lynne och egen-
heter, är det af högsta vigt, att denna bekant-
skap ej inskränkes till den ythga gradpasserin-
gen, utan att en verklig längre tjenstgöring som
underofficer erfordras. Denna tjensgöring skul-
le tillika, i det dea ökade officerens kunskaper
med den högst nödvändiga praktiska kannedo-
men af soldaten han skall kommendera, derjem-
te lyfia underofficers-corpsens sjelfkänsla och
ytire auseende. Korporalerne borde, så vidt
möjligt, vara underoflicers-ämnen.
Det torde synas, som om jag beräknat för
litet befäl för den talrika truppen. Ett slags
) Häremot kan invändas, att ett visst kun-
skapsmått uu mera är föreskrifvet 1mnan nå-
gen kan vinna plats vid general-staben, och
att det vid Marieberg inrättade läroverket er-