- 3
Att meddela en fullständig och detaljerad kri-
tik öfver ett förslag till reform i ett lands för-
svarssystem, skulle i lika grad, som sjelfva upp-
görandet af ett sådant förslag, erfordra en före-
nig af siatsmannens öfverbhek och krigarens
detaljkuoskap. Men att från naturen af ett
lauds geograliska läge, mnationalkarakterens be-
skaffenhet, och jemSorelsen mellan sitt eget lands
och grannarnes politik och institutioner bedö-
ma och afväga sannolikheterna från hvilka håll
en konflikt snarast kan vara att vänta, hvilka
punkter af fäderneslaudet vid ett inträffande
krig vore snarast blottställda och uppå dessa
premisser bestämma hvilket försvarssystem i all-
mänhet derföre borde blifva mest ändamålsen-
ligt, och huru de olika slagen af försvarsmedel
sias emellan böra afvägas; dertill erfordras det
icke att tillhöra krigsyrket, såsom en del skrift-
ställare under sista Riksdag låto påskina, för
att vindicera frågorna om försvarsväsendet ifrån
alli vidrörande af profana händer.)
Man behöfver hvarken känna huru en kanon
skall serveras eller lavetagen och förspannet der-
till bör inrättas , för att bedöma den verkan,
artillerivapnet såsom ett element af försvaret må
kunna åstadkomma; och så förhåller sig äfven i
det öfriga; detaljkunskapen är oundviklig, när
det gäller utförandet af detaljerna, men: ingår
icke såsom hufvudsik i bedömandet af grun-
derna för sjelfva systemet.
Det är ifrån denna synpunkt betraktadt, som
vi anse frågan om försvarsverket böra utgöra ett
ämne, hvarpå den tänkande medborgaren eger
både rätt och pligt att fästa sin uppmärksam-
het, både derföre, att det är af den största vigt
för hvarje samhälles nationella sjelfbestånd, fram-
för allt för Sverige i dess belägenhet, och eme-
dan försvarsverket medtager den ojemförligtstör-
sta delen af foikets skattebidrag. En serskild
anledning förbinder oss att yttra några ord om
den skrift, som rubriken på denna artikel an-
tyder, då den utgör en exposd af en författares
enskilda åsigter, som tillika är medarbetare i
detta blad.
Redaktionens egen mening angående grunder-
na för en reform i försvarsväsendet kan, såsom
läsaren haft tillfälle att döma af flera föregående
tillfallen, då samma ämne varit diskuteradt i
detta blad, lätt sammanfattas i några enkla huf-
vudsatser, hvilka synas oss tydligt bjudas af
lande:s naturliga förhållanden och granuskaper
samt den rådande Europeiska politiken. Att
efter Finlands förlust och föreningen med Nor-
ge, Skandinavien är en halfö, som har den sto-
ra fördelen att på eget område endast Kunna
anfallas genom fiendens transporterande öfver
hafvet, och ait således ett väl ordnadt sjöför-
svar borde stå i främsta rummet, är så tydligt
för enhvar, ait någon dispyt derom knappast
kan uppkomma, emedan vi aldrig skulle hafva
ait frukta någoa fiende i landet, om vi alltid
kunde hindra honom att landstiga. Men huru
skall ett sjöförsvar, både seglande och roende,
både stora och lilla flatian, kunna erhålla till-
räcklig storlek, väl ordnas och derjzmte förses
med nog manskap, utan att alldeles medtaga
landets krafter, hvilka redan lemuaa allt hvad
de kunna u:abära af sin must och märg till
tredje hufvudtitelua? — se der några hinder,
som möta genast vid första ögonkastet. Att
dessa svårigheter kunde afhjelpas, är vår öfver-
tygelse; men dertill fordrades en allvarlig vilja,
som icke fruktade att underkasta sig medlen,
för ati vinna ändamålet. Om alla de band och
fjettrar af garola tvångslagar och onera lossades,
som nu förtynga och försvåra utvecklingen af
Sveriges naturligaste näringsgren, skeppsfart och
skeppsbyggnad ; så skulle måhända snart mog
tillväckhg tillgang på manskap för sjöförsvaret
ej komma att saknas; om i stället för den nu-
varande linieflottan, sådan den nu befinner sig,
det seglande försvaret inrättades på ett mera
ändamålsenligt sätt, för att i en kritisk period
dels skydda den svenska kustfarten på Öster-
sjön, dels gifva ett yttre stöd åt det mötande
kustförsvaret,och oroa fienden vid en landstig-
mng, så skulle en flotta, utan att i storlek kun-
na mäta sig med den mäktige grannens, likväl
kuana göra dea åsyftade nyttan. -
Men af allt detta blifver intet. så länge stv-