SS DN 0 MR
och medger, att jag, föranledd af hvad sig till-
dragit, khttills förmodat ett helt annat förhållan-
de; samt får härmed förklara Herr Gosselman,
att jag icke vill vara honom på något sätt tack-
skyldig, eller stå i rinzgaste förbindelse af så be-
skaifad erkänsla, som här kan komma i fråga;
hvarföre jag uppmanar Herr Gosselman, att ic-
ke inskränka sine uppgifter till blott dem, han
föregifvit sig endast hafva uppat ; då jag med full-
kxomligt luga trer mig kunna möta allt, utan un-
dantag, hvad Rerr Gosselman så i denna sak,
som allt ansat, kan hafva att anföra, och som
på sanning år grundadt.
Uti anmärkningarne vill man sedermera söka
ofverskyla det, uti mine vederparters förut in-
lemnade förklaringar , opassande uttrycket, urn-
danflykter, begagnat i frågan om min skulds
liqviderande till T:s. Bergemann, derigesom
att man icke anser sig kunmat använda något
anmat ord, för att betecksa allehanda före-
vändningar, för att uppskjuta uppfyllandet af
ett löfte, samt att sådane egt rum, förmäles
kunna bestämdt af mine vederparter bevisas.
— Nu har, efter hvad; jag af protokoller trott
mig finna, någon bevisning i detta fall icke
kunnat åstadkommas. Herr Direktör Arfvidsson,
den ende, åt hvilken Jag till denna affärs reg-
lerande anförtrott, och bordt vända mig, har,
efter mitt begrepp, alldeles icke uti sin berät-
telse till Krigsrätten, beskyllt mig att genom
allehanda förevändningar eller undanflykter,
hafva sökt uppskjuta min betslningsskyldighet,
åtminstone tror jag mig af bemälde Herr Di-
rektörs anförande kunna sluta till något helt
annat. Då således det al mine vederpanter sjelf
åtagna beviset uteblifvit, så måste uppgiften stå
qvar för deras räkning, som gjort den; dock
nu mera under den mindre vackra skepnaden
af en hadrigast sagdt, såsom oriktig befunnen
angilvelse.
Hvad för öfrigt uti anmärkningarne förekom-
mer, rörande de betarade följderna om en of-
ficerskorps rätt att vaka öfver helgden af de
grundsatser, hvars kränkande upplöser all öm-
sesig aktning och tillgifvenbet skulle upphöra
att göra sig gällande samt de konklusioner som
deraf dragas, och föreställas Höglefl. Kongl.
KrigsHofrätten, föga annorlunda än till en var-
nande efterrättelse; så anser jag mig med tyst-
nad böra gå allt detta förbi; emedan det icke
hörer till sjelfva saken, och endast bevisar en
rik uppflinningsförmåga hos mine vederparter,
att genom några lysande och hänförande pen-
seldärag, ofverskyla och mildra det obehagliga
och frånstutande intryck, som deras med ym-
niga skuggor belagda tafla ovilkorligen framkal-
lar; af hvilket allt en upplyst domstol ej lärer
låta sig id villas; dock må det tillåtes mig, att
såsom motstycke till den af mine vederparter
framkastade, ofvanberörde så kallade princip-
fråga, angående En officerskorps förmenta
rätt, att egenmaktigt vaka öfver helgden af de
grundsatser, den hyllar, få framställa en annan
iråga, hvilken, i hkhet med många andra, kan
uppkastas för att ännu mera bestämdt karakte-
risera denna affar, nemhgen: Om en fraktion
af en oilicerskorps, oanmärkt tillvällade sig,
och tilläts bibehålla såsom rättighet, en sjelfta-
gen myndighet att utan giltige skäl, af oförstånd
eler oriktiga föreställningar , oansedt de blifvit
af äldre kamraters mognare omdöme tillrättavi-
sade, genom opåkallade opinionsyttrimgar, stämp-
la med vanheder, en annan kamrats ostraffbara,
enskilda handling, utan att denne, som derige-
nom biifvit till sin hedar förfördelad , egde ut-
väg att derföre erhålla upprättelse; till hvilka
stämplingar och chikaner skulle ej dylike miss-
bruk gifva anledning , och hvilken skulle vara
i stånd att beräkna följderna af eu dylikt o-
skick?
Jag har bärmedelst med tillräcklig vidlyftig-
het besvarat mine vederparters, under namn af
anmärkningar, gjorde racension öfver mine till
Höglofl. Kongl. Krigshofrätten d. 19 April in-
gifne påminnelser och går nu att göra några er-
inringar vid det anförande, som Herr Amiralen
m. m. Grefve Crenstedt till Krigsrätten af-
låtit och hvaruti jag trott mig finna, att Herr
Grefven och Amiralen assimilerar den nu ifrå-
gavarande affären med åtskilligt folks i främ-
mande länder försök att begagna lagen till
skydd för hvarjehanda oredliga företag , äfven-
som Herr Grefven och Amiralen tycker sig upp-
täcka motsägelser och inkonseqvens deruti, att
jag icke med de pevningar Herr Gosselman å-
tarhetalte mig dsadtceiarde en del af min ckuld