fördragets synpunkt. - Obebörigheten ai de Norr-
mäns förfarande , hvilka ivblinda Sverige i denna
strid, och vända tadlet emot Svenska nationen i
stället för emot Norska Regeringen. Löjtgheten
och orimligheten af föreg.fvandet att Svenska fol-
ket skulie bry sig om huru skyllerkurar och lavet-
ter äro målade i Norge elier om rela frågan om
symbolerne. Frågan om en serskild Norsk Di-
plomati och en separerad lehandling af Noriges
utlandska anpgelägenhetar och transaltioner med
fremmende matter. — Striden emellan Nor-
ska Statsmakterne om det andra fördra-
get celler fördraget emellan Nor ges ko-
nung och Noriges folk. FÖRSTA EPOKEN
af denna strid. Symptomer af missvöje med kun-
stitutiopen å Kovungamaktens sida, redan vid
1815 och 1918 ers Stostbirg. Stridens fuilkom-
liga utbrott vid 1821 ärs Stortving. Militäriska
rustningar och rörelser i Sverige. De tio propo-
sitionerne elier Förslagerue til konstitutionens
omstöpningr och n nära obegränsad utvidgning af
konungamakten. Analys af de tio propositionerne.
och deras förhållande till 18:4 års löften och för-
säkringar. Uppkomsten af en Opposittom inom
Norska Representationen. Bidragande orsaker vid
1821 års Storthing till Oppositun nens utbildning:
Acelsfrågan cch Danska skuldfrågan, samt hotel-
ser om utländska makters inblandning. Bodö-sa-.
ken och Svenska kabinetiets bebaudlicg af denna
fråga, första anledningen tisl Norrmänness önskan
om en serskild Norsk biplomati. Uppkomsten
af det alltjeamnt sedersera fortiarsnde pennkriget
mot Korges representition och nstitutioner;
den famvsa artikeln i Aug. 1821; verkan af donna
taktik på tänkesättem i Norrige och till oppositio-
nens utbildning. Några od om Bonacuppro-
ret 1Q9:8. Svenska ordnarnes utsående i Norige
och de bya syvpunkter, hvarifrån ordensfrågan
körjage betraktas. Nuvarande H. M. Konungens
utomordentliga frikostighet mes gåfvor och lån de
första ären efter föreningen; vida mer än 450,900
Spidr på detta sätt utdelade. . 1824 års Stortging.
Oppositionens handlingssätt, polis och karakter.
De tio propositionerpe enhälligt afslagne. Rege-
ringens fullstsnsiga nederlag, Oppositionens sätt
att begagna sin seger. Dess försontighet, dess li-
beralitet i penninge anslag; civ:ilistans och z2pana-
gets ökand. ; dex vid 1923 äss Riksdag uppgifos
bristen at 100,000 R:dr i hofnållaingssumman
fylld med 166,666 R:dr B:co. Det väckta misitroem-
det och farbågorne föranleda tankem att uppkalla
Naeticnalitetskänslan till konstitutionens
iorsyar. 17 Maj-festens upphof och syftning. Upp-
kosten at tiktiken att förespegl: Nerska fulket cv
fi.udtbg sinnesstämning hos Svenska nationen mot
Nocges — koovstitutionetia — frihet skwt Svenska
Awmalgamationsplaner. Detursäktliga oca raturlga
idenna taktik 1924 och de nästgåförends åres; ännu
det orättvisa och oredliga deruti muder de sista 6 a
7 åren, då denna taktik plifvit drifven af partimän,
blott som ett Medel att vinna popularitet. De yt
terligheter, tili hvilga den ensiiga uppfattvingen
af neutialtetspriac: ledt. De moisatta ecxtre-
merne: den Norska miMisteriella pressen i Stock-
holm och Norskbetsfavatisimen uti en del af oppo-
sitionspresseu i Christiania. — Striden vm
den Sjuttonde Maj eller ANDRA EPOKEN
afstrideu emellan Nerska Statsmak-
terne rörande Fördraget emellam
Konung och Folk. B-tydel:en af striden on
Hjuttonde Majfesten, för Jtörsta gången Öppet oeu
tydhbgt framsäld. Oundvikhigheten ar denaa strid.
Den nya theoriem om konstitutiom säsom exa
skärk och om den på Kiclertrakt:tem grundade
suveräniteten, samt konscqvensen af deuna nya
Statsrättstheuri. Förhållandet emellan derna tbe-
eri och den motsatta om NATIONAL-SUVERA-
NITETEN, grundad på fördragen i Moss och Chri-
stiania, JMNögväseigleten al cm strid förr ella:
sednare emellan dessa theorier , just i anlkdniug at
Sjuttende Majfesten. Rrksståthållarer Grefye San-
dels hindrar : nära fyra ar stridens utbrott. Gref-
ve Sandels och den Norska ministeriella pressen i
Stockhulaa. Grefve Sandels karakter; hans politik
i allmåanhet under de sednare ärem af haxs Hiksståt-
hällareskap, ech serskilt med afseexde på Sjuttonde
majfrågan. Stortbinget 1927, Grelve Sandels och
Storthiuget. (srefve Sandels hastiga ech oväntade
afskedstagande för sim svaga helea i Novewsber
1827. Auledsingea dertill: uppträdet på Christia-
nia theater den 4 November 1827 och de förmeata
Attentaterma mot Mocu.geau, Föreningen uvch
Svenska mationn.
Polismästaren, T beater direktion, cch historien o0s
de tre Sköldmöerne, Svea, Mora och Skapn-
dinavia, Grefve Pilatens utnämning till Kiks-
ståthåliare och dem synpunkt utur hvilken ban be-
traktade sin nya befattuiag. Dess amkomst till
Christiania, signaiem till stridens utkrott. Giefve
Platens cirkular emot firandet af sjuttonde Majfe-
sten, kort efter följdt af Regeringens kungörelsa
eller manifest i samma ämne, SHlortbingets adresa
till svar på kungörelsen och 27 Majfesten helt oeh
hältet rautfirdigad. Storthingets upphöjda och
kloka politik. - Pröfringen af Statsrågenas hand-
lingssätt, hvilka icke protesterat mot kungöreisea.
Norska Hikscätterne. Saknaden i Norska konsti
tutionen af något stadgande, som motsvarar 107 4.
i Svenska eg. formen. Norska Statsförfattuin-
gens gruudfel. Resultatet af 1928 års Sor!hing:
kioka och ädla politik: Sjuttonde Maj-festen upp-
hör att firas och vidare stridigheter i denna fråga
synas undanröjde, då Kiksståthållaren och lokalauzi-
toriteterna genom sitt uppförande d. 17 Maj 1820
föranledde sakens upptagande å nyo och än mer
gjorde den till en nationalsak. Ytterligare orsaken
all festess upptagaade, Kapten Masiboues tal.