Om skolan på Barnängen.
Redaktionen har af en aktad Embetsman, som
ryligen haft tvänne söner vid skolan på Barn-
ängen, emotiagit och blifvit anmodad ait i bladet
införa en artikel, hvilken synes oss förtjena en
serdeles uppmärksamhet och behjertand:. Detta
uppfostringsinstitut, det största enskilda som för
närvarande finnes i Riket, hvars sköna belägen-
het, aåndsmålsenliga lokal, sunda och vidsträckte
boningsrum och lärosalar, till och med öfver-
träffa alla de lägre publika laroverkens, står,
efter hvad vi hört sägas, för närvarande på vä-
gen att gå under och tillslutas, i brist af till
räckligt antal elever. Orsaken härtill är nogsam!
känd. Första planen till denna anstalt g:uudades
på ett system, hvilande på flera helt och bålle:
nya principer, hvilkas tillamplighet ännu for-
drade erfarenhetens pröfning. Skolan blef upp:
fylld med gossar i första ögonblicket, medar
systemet ännu var eit experiment, och lärarnsc
lisaväl som lärjungarne behöfde sin tid att izi
tieras deruti. — Flera svårigheter, som gålva
rättvisa anledningar till klagomål både mot det
hela af organisationen och mot detaljerna, upp-
stods härigenom; föräldrar som väntat sig
att barn med medelmåttiga gåfvor skulle efter
det nya systemet förvärfva kunskaper likasom
geaom cti trollslag, funno Sig svikne i dessa
förboppningar; en och annan, äfven bland
aktieäg.rne, som i börjen varit hetast för idcen,
blefvo, när denna illusion föll, i stället skolans
antagonister; en ton skapades emot densamma,
lifligt underhjelpt af alla det gamla skolsyste.-
mets binda anhängare; flere togo ut sina barn
derifrån, någre elever fullbordade sina studier
och skickades till akademien, der de med be-
röm genomgingo sin2 examina, ech ande uti
aadra yrken, men få eller inga kommo i stäl-