äfven för dem gynnande, d. v. s. om ej, efter första — qvarliggande snö, straxt tö-väder med sträng kold derpå inträffar och bildar isbetackningen, eller så kalladt flen, öfver Lapparnes renmossehedar och betesland, så få de i wwuterl: göra god marknad med sina renstekar. Der, likasom annorstädes, har i höst tidig snö visat sig. Då Lapparne d. 11 sistl. Sept. besökte Gillesnöts kapell, som lyder under Sorsele Pastorat, kommo de åkande på skidor å djup skarsnö. De flesta mindre sjöar och träsk voro i medlet af månaden tillfrusna, så att man kunde färdas deröfver. Afven här vid hatskusten såg man is vid eflstränderna och våra thermometrar stodo en och annan gåog under fryspuukten hela dygoet om. Äfven visade sigl snö ett par gånger, men den stannade ej längre än yret varade. Då vi af tidningarne sett att snö och köld uuder samma tid hemsökt sydligare orter, hafve vi i detta afseende ej skäl aut klaga. Märkvärdigt är ock, att under denna köldens alimänna härjning å all vegetation både mär och fjerran, likväl ställen funnos, från hvilka den syntes aldeles atestöngd. Så fanns t. ex. ännu d. 19 Sept. potates-kålen oskadd på en holme i Windel-Elfven vid Sorsele Kyrka, och vid samma tid sågs på ett Nybygge Högås, inom Wannäs Socken, en kornäker midt 1 en skogslund, på en gång omogen och af köl!den skonad. Ref. som kort förut reste emellan Degerforss och Umeå, såg vid Rödå Gästgifvaregård, omkring 4 mil ifrån hafsbandet och vid stranden af Windel-Eliven, den i skylar stående grödan så hårdt frusen, att ej tecken till födoämne kuwde upptäckas; men efter att derifrån på stelnad, öfver frostbetäckt land löpande och å våta ställen islupen väg, hafva åkt vid pass 1; mil, passerades Sunnansjö Nybygge, der Aboerne, omgifae af sommarens lefvande attributer, hello på att meja en herrlig:oskadad gröda och der potatis-landen voro alldeles gröna och oskadda. I detta Nybygges lyckliga belägenhet emellan en större sjö och en hög, klippig bergsrygg, omgifven af granskog, torde den skyddande orsaken finnas. Uppmärksame och erfarne jordbrukare anse den i sednare tider utsträckta odlingen, hvilken föranledt till ett allmännare afcrödjande af den barrskog, som förut skyddat byarnes odal-åker, vara en medverkande orsak till de frost-skador, som inträffa på ställen hvilka förut varit fredade, äfvensom man har observurat, att hyar som varit omgifoa af djupa barrskogar, berg och hedland, och deraf varit skyddade för kalla luftdrag och frost, nu mera, sedan skogseldar härjat omkring dem, och löfskog uppväxt i stället för den afbrända barrskogen, äro tfoörj frost vida merblottställda an de förut varit. Äfven har man funnit att utgräfaing af sjöar , hvilket skett för att erhålla äng, åstadkommit kyla och frost, derigenom ait kalla källådror, som förut varit gömda under vattnet, genom dess aftappning kommit i dagen och nu sprida kalla ångor i stallet att de nu mera försvunna sjöarne tillförene, ifrån det af solstrålaroe uppvärmda vattnet, under nattkylan insvepte omkringliggande aåkrar med en skyddande varm dimma. — Bland allmogen omtalas äfven försök gjorda, att uuder kalla nätter upptända stora eldar invid åker, på den sidan hvarifrån luftdraget kommer, på det röken må skyddande sväfva öfver densamma. Äfven skall det stundom lyekas, att för frost konservera rättuppstående säd, om man, sedan daggen fallit och innan deana stelnar till rimfrost, hvilket vanligen sker näst före soluppgången, drager ett tåg fram och åter öfver åkrarne, hvarigenom samma ändamål vinnes, som igenom blåst, att nemligen deggen skakas af ifrån axen, hvilka gerom rnyssnämnde åtgärd komma i rörelse. Man har nemligen icke att befara frost, när det blåser hela natten igenom, utan att kölden är allt för siark och grödan omogen. Derföre rigtas ock här spejande blickar hvarje afton, före och under skördetiden, på horisonten. Ar denna mulen, så har man intet att hefara; ser man ett moln uppstiga på eljest klar himmel, så har ran anledning att hoppas. Är åter hela horisonten klar och hög, och det lugnar vid solnedgången, så vet man hvad man har att vänta. Nu råder blid väderlek, ett slags eftersemmar, hvilken stundom till och med, efter 3:ne förut gående regnveckor, visat en stjernklar, mild och af månoch norrsken upplyst afton,