ac, UCLA HUIUUDI SRKUNUNC,j BEODIR VarintHas alval-
dande, sträfva att öfvergå i det gasformiga till-
ståndet, med ännu större kraft än den, man må-
ste använda till dess komprimerande. Detta
förslag är, vid första anblicken, ganska förföriskt,
men i sjelfva verket låta flera väsendtliga inkast
göra sig deremot.
1:o Skulle det blifva ganska dyrt, att tillverka
så mycket kolsyra, som för maochinens behof er-
fordrades; 2:o kunde kolsyran icke lätt skiljas
från frätande syror, genom hvilkas användande
hon afsöndras, och dessa skulle sönderfrata alla
machiner; 3:o skulle en machin, hvari kol-
syran verkade vid den vanliga temperaturen af
20 till 23 grader, ständigt vara lika svår att sty-
ra och lika farlig som den Perkinska machinen,
ty en temperatur af 20 grader verkar likaså på
kolsyran, som en 300 graders på vattenångan. —
Detta var för 12 år sedan iångmachinernas
tillstånd, då förslaget åter upptogs af unga larda,
som eldades af denna håg för analyser, hvilken
kan anses för den polytekniska uppfostrans skö-
naste frukt. En af dem, Herr S. Carnot, ut-
gaf år 1824 ganska interessanta betraktelser of-
ver eldens rörelsekraft. Något sednare gjorde
Hr C. Glapeyron, Iogeniör vid bergverken, för-
sök öfrer luftens användande i Petersburg, der
han då vistades som öfverste i rysk tjenst, och
författade en memoire med titel: Om värmens
rörelsekraft. — Slutiigen skref Hr Burdin, Öfver-
Ingeniör vid bergverken, för några månader se-
dan: Anmärkningar öfver den upphettade luften,
såsom ett mindre kostsamt fortskaffnirgsmedel
än. vattenångan.
Dessa tre herrars arbeten hafva val icke upp-
löst frågan, men de hafva åtminstone framställt
henne med mycken bestämdhet. De hafva vi-
sat, huru och hvari Perkins och Brunels för-
slager äro helt och hållet bristfälliga, och hvil-
ka de enda verkliga förbättringar äro, hraraf
ångmachinerna äro mägliga. Deras resonnement
är följande: det ges en filosofisk grundsats,
hvilken kan så väl moraliskt som vetenskapligt
bevisas, att nemligen menniskan, såsom ett änd-
ligt väsende, endast genom en beständig appli-
kation kan åstadkomma något, och ait der,
hvarest dess bemödaride stannar, resultaterna äf-
ven upphöra för henne. Detta vill i mekani-
ken sägs, att den beständiga rörelsen är omöj-
lig. Deraf drogo Hrr. Carnot och Clapeyron
det första resultat, att kolsyrans företräde fram-
för vattnet är iheoretiskt intet De åberopade
sig derföre på en anuan princip, icke mindre
riktig i politiken än i mekaniken, att ne mligen
hvarje hastig förändring. medför en kraftförlust,
oeh visade mu, haru, när man begagnar vattnet,
värmen undergår ett hastigt fail, emellan håär-
den, der bränslet brinner, och hvarest hon ut-
gör omkring 1,000 grader, samt kitteln, som är
110 eller högst 130 grader varm, och ej kan
öfverskrida denna punkt, emedan vattenångan
derutöfver erhåller en expansions-kraft, som man
ej mer kan heherska.
I den enda omständigheten af detta hastiga
fall ligger en orsak till förlust; sem skulle vara
ännu betydligare, i fall frågan handlade om kol-
syra; ty man fick ej tänka på, att använda
enne vid 100 eller ens 30 grader, en förlust,
som deremot, om man nyttjade luft, skulle vara
betydligt ringare, ty luften är vid 400 eller 600
grader, i mån af dess elastiska kraft, lika lätt
att handtera, som vattnet vid 130 grader. Hr
Burdin har anställt åtskilliga beräkninggr öfver
en machin, hvarest denna, först till fyra 2tmos-
ferer sammantryckta luft, vid passagen genom
en härd, skulle upphettas till 800 grader, hvar-
af han drar den sannolika slutsats, att der man
konsumerar 22 delar kol med en ganska god
ångmachia, skulle man endast behötva 10 de-
lar med en luftmachin. 1 andra fall skulle
besparingen vara i proportion som 38 till 10.
Nu vore enda hindret för luftens användande
svårigheten, att bygga mekanismer som, utan
att ferderfvas, kunde uthärda 4 till 800 graders
hetta, men hvilken svårighet dock vore vida
ringare, än att erhålla apparater, mägtiga att
motstå den höga tryckningen efter Perkins och
Brunels systemer. — Skulle erfarenheten be-
kräfta denna theori, så vore problemet öst
rörande en ångbåtsfart i stort, och en omällig
tjenst gjordes derigenom åt mnational-industrien,
för hvilken bränslet nu är så dyrt.
Fr
Från Petersburg berättas att Horace Vernet för
närvarande är sysselsatt med an stor målning,
föreställande SV arschaus belägring, och hvilken
Kejsaren beställt för kabinettet i Zarskoie-Selo.