iniytande på landets lagstiltning. Icke blott vic
valen, utan äfven i de konstituerande församlin-
garne, användes Dalloteringen, hvilken kallas:
den enda borgen for det personliga oberoeundet.
Inga klagemål hafva afhörts öfver rösträttighe-
tens utsträckning, och den representerande för-
samlingens karakter och talanger hafva i allmän-
het förbättrats genom förändringen. Större be-
mådanden hafva användts för uppfostringsverket,
än förut skett, och ehuru ett religiöst svär-
meri på några orter låtit märka sig, hafva des:
vådliga följder lixväl förekommits, genom folket:
sunda förstånd. Handelsfribeters grundsatser
kafva äfven befästats.
Neufehatels Konstitution är ganska besyn-
nerlig, och har vid mer än ett tillfälle förorsa-
kat oredor.
Furstendömet Neufchatel erkänner, ehuru det
utgör en af de konfedererade Schweitziska kan-
tonerna, likväl Konungens af Preussen öfverväl-
de, och betalar till honom en årlig skatt af un-
gefår 4000 St. Den lagstiftande korpsen tillsät-
tes af folket, som dervid äger en ganska vid-
sträckt rösträttighet, offentlighet i debatterna,
och fullkomlig frihet i sin yttranderätt. Al
la embetsmän utnämnas likväl af Preussens Ko-
zung, och lagstiftningen äger dervid intet veto.
Buadgetten voteras af stora rädet, eller folkets
deputerade, och uppbörden emottages af agen-
ter, som Konungen tillsätter. Hans represen-
tant bär titel af Guvernör, och många medlem-
mar af lagstiftande korpsen innehafva befattnin-
gar, hvartill Preussiska Monarken utnämnt den.
Furstendömet utgör ingen del af Tyrka handels-
förbundet , men äger vissa privilegier och före-
trädesrättigheter i anseende till sina exportar-
tiklar, när de passera Preussiska gränsen, för-
sedda med certifikater, som visa dem vara af
Neufchatels ullverkning.
Hvarje kanten 1epresenteras vid landtdagen,
genom en eller flera deputerade; men hvar och
en har likväl blott en enda röst. Dokior B.
säger:
Många försök hafva gjorts att förskaffa mera
inflytelse åt en centralaukteritet, och det är
otvifvelaktigt, att de kommerciella förhållanderna
skulle vinna, samt den inre kommunikationen
tillväxa genom ett alimänt och gemensamt lag-
stiknings-system, som kunde gynna transaktio-
nerna emellan kantonerna, utan lokalstyrelsens
mellankomst. Men motståndet emet hvarje cen-
tralisations- och enhets-system har varit så häf-
tigt, och fruktan för en allmän styrelses supre-
mati öfver de serskilda kantonerna så allmän,
att hvarje försök, att modifiera federal-författnin-
gen, hittills slagit, fel.
Bland de fördelar, som Schweitz hemtat från sina
republikanska institutioner, är ingen ögonskenli-
gare, än det goda köpet på dess styrelse. I
Argau, hvars folkmängd är 200,000 menniskor
kostar styrelsen, presterskapets löner deri inbe-
räknade, endast 45,000 Pund, således 4 Sh. 6
p. på personen. I Pays de Vaud, med en
folkmängd af 177,000, kostar styrelsen 41,000
LS St. af hvilken summa presterskapet ensamt
erhåller 13,000. I Geneve äro utskylderna på
hvarje person ungefär 16 sh; i Zirich äro de
4 sh. 10 p. kostnaderna för kyrkan äro på
hvar person 9 p., militär-staten 6 p., civil-sty-
relsen 10 p. och faitigafgiften 2 1f2 p. på
hvarje innevånare.
Det här anförda torde vara nog, att gifva ett
begrepp om Helvetiens kommerciella och soci-
ala välstånd, att rättfärdiga de kringliggande
absoluta regeringarves afundsjuka, och att min-
ska den oro, som vissa förskräckte och välme-
namde personer yttra för vådan af demokratiska
rincipers spridande och den derifrån härflytande
möjligheten af demokratiska institutioners upp-
komst.
BIDRAG TILL SKILDRINGEN AF TILL-
STÄNDET i IRLAND.
