iniytande på landets lagstiltning. Icke blott vic valen, utan äfven i de konstituerande församlingarne, användes Dalloteringen, hvilken kallas: den enda borgen for det personliga oberoeundet. Inga klagemål hafva afhörts öfver rösträttighetens utsträckning, och den representerande församlingens karakter och talanger hafva i allmänhet förbättrats genom förändringen. Större bemådanden hafva användts för uppfostringsverket, än förut skett, och ehuru ett religiöst svärmeri på några orter låtit märka sig, hafva des: vådliga följder lixväl förekommits, genom folket: sunda förstånd. Handelsfribeters grundsatser kafva äfven befästats. Neufehatels Konstitution är ganska besynnerlig, och har vid mer än ett tillfälle förorsakat oredor. Furstendömet Neufchatel erkänner, ehuru det utgör en af de konfedererade Schweitziska kantonerna, likväl Konungens af Preussen öfvervälde, och betalar till honom en årlig skatt af ungefår 4000 St. Den lagstiftande korpsen tillsättes af folket, som dervid äger en ganska vidsträckt rösträttighet, offentlighet i debatterna, och fullkomlig frihet i sin yttranderätt. Al la embetsmän utnämnas likväl af Preussens Kozung, och lagstiftningen äger dervid intet veto. Buadgetten voteras af stora rädet, eller folkets deputerade, och uppbörden emottages af agenter, som Konungen tillsätter. Hans representant bär titel af Guvernör, och många medlemmar af lagstiftande korpsen innehafva befattningar, hvartill Preussiska Monarken utnämnt den. Furstendömet utgör ingen del af Tyrka handelsförbundet , men äger vissa privilegier och företrädesrättigheter i anseende till sina exportartiklar, när de passera Preussiska gränsen, försedda med certifikater, som visa dem vara af Neufchatels ullverkning. Hvarje kanten 1epresenteras vid landtdagen, genom en eller flera deputerade; men hvar och en har likväl blott en enda röst. Dokior B. säger: Många försök hafva gjorts att förskaffa mera inflytelse åt en centralaukteritet, och det är otvifvelaktigt, att de kommerciella förhållanderna skulle vinna, samt den inre kommunikationen tillväxa genom ett alimänt och gemensamt lagstiknings-system, som kunde gynna transaktionerna emellan kantonerna, utan lokalstyrelsens mellankomst. Men motståndet emet hvarje centralisationsoch enhets-system har varit så häftigt, och fruktan för en allmän styrelses supremati öfver de serskilda kantonerna så allmän, att hvarje försök, att modifiera federal-författningen, hittills slagit, fel. Bland de fördelar, som Schweitz hemtat från sina republikanska institutioner, är ingen ögonskenligare, än det goda köpet på dess styrelse. I Argau, hvars folkmängd är 200,000 menniskor kostar styrelsen, presterskapets löner deri inberäknade, endast 45,000 Pund, således 4 Sh. 6 p. på personen. I Pays de Vaud, med en folkmängd af 177,000, kostar styrelsen 41,000 LS St. af hvilken summa presterskapet ensamt erhåller 13,000. I Geneve äro utskylderna på hvarje person ungefär 16 sh; i Zirich äro de 4 sh. 10 p. kostnaderna för kyrkan äro på hvar person 9 p., militär-staten 6 p., civil-styrelsen 10 p. och faitigafgiften 2 1f2 p. på hvarje innevånare. Det här anförda torde vara nog, att gifva ett begrepp om Helvetiens kommerciella och sociala välstånd, att rättfärdiga de kringliggande absoluta regeringarves afundsjuka, och att minska den oro, som vissa förskräckte och välmenamde personer yttra för vådan af demokratiska rincipers spridande och den derifrån härflytande möjligheten af demokratiska institutioners uppkomst. BIDRAG TILL SKILDRINGEN AF TILLSTÄNDET i IRLAND.