Icke aestominare envisades v. Schantz, all 12 oss samman-
kallade och, efter fruktlös begäran hos Hr Contre Amira-
len af Klint, vaun ban ändtligen sitt ändamå! genom Hr
Cantre- Amiralen Grefve Cronsteds bemedling. Den sist-
närandes till v. Knorring aflåtne i Protokollet intagne skrif-
velse föranleder alldeles icke, att v. Schantzs afsigt var,
att underrätta kamraterne det han ej ämnade tzga afsked.
Den innehåller uttryckligen att han hade för ändamål att
få en ytterligare opinionsyttring af graden, hvarcfter han
ville rätta sitt handlingssätt och i Ihkstärmighet dermed
lyder v. Knorrings biliet, att v. Schantz underrättas, det
Premier-Löjtnants-graden vore på hans begäran samman-
kallad den 29 JSanuari, för att ytterligare tillkäsnagifva
sina tankar om hans affär med Konsul Bergemann.
Om förloppet af dennä sammankomst, så vidt det kan
anses ega inflytande på saken, hafva vittnena berättat: 7
Herr Premier-Läjtnanten Hallen; att von Knorring
gnnast börjat ett tal hvaraf innehållet varit, att de som
ansågo v. Schantzs förhållande till Konsul Bergemann van-
hederligt för korpsen, skulle träda till högra och de åter,
sorB ej delade deana åsigt, till vänstra sidan af rummet,
då vi samtlige trädt till högra, men vittnet jemte Pre-
mier-Löj!nanterne Friherre Pfeiff, Hedborg, Grefve Cron-
bjelm och Liljehök stannat på vänstra sidan!: Att skrifter
upplästs af v. Schantz och Lijehök, den förres af unge-
färligt ionehåll att kan, som ännu vore q9ar som ÖOrdo-
nance-officer hos iians Maj:t Konuvgen och Adjutaot hos
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen ej eller borde skiljas
från sin Premier-Löjtnantsbeställning, och den sednares att
man borde hafva consideration för en gammal kamrat och
gift karl; Men att något anförande af v. Steijern blifvit
uppläst eller att v. Knorring, då han önskat veta kamra-
ternas opinion, nyttjat ordet vanhederligt, kunde vittnet icke
erinra sig. Ach har vittnet sedermera tillagt att vid ord-
vexling angående ett efter vår utsago af v. Schantz den 7
Januari gifvet löfte, att från tjensten taga afsked, von
Schantz förklarat att han, i anseende till stegets vigt,
då väl lofvat, att häruppå besinna sig, men att han lik-
väl skulle låta kamraternes sammanstämmande mening blif-
va grunden för sitt hamdlingssätt, och att han derom fram-
deles ville gifva dem sitt beslut tillkänna; äfvensom vitt-
net förmält, att sedan v. Schantz först bortgått ifrån sam-
manträdet, han icke hört något beslut om afskedstagan-
det fattas.
Hr Premier-Löjtnanten Frih. Pfeif; Att v. Knorring
tillkännagifvit det han på Herr Amiralen Grefve Cronstedts
ordres eller befallning (kvilketdera mindes vittnet ej,)
sammankallat graden, men endast för att göra tvenne
frågor, hvarpå samtlige kamraterna egde svara ja eller nej:
Att oaktadt vittnets erinran om otilibörligheten af sådana
frågor, von Knorring framställt den forsta af innehåll, att
den af graden eller kamraterne, som ansåg penninge-
transactionen emellan Elerr v. Schantz och Konsul Berge-
man för så förnärmande för uniformen och gradens beder,
att Herr v. Schantz icke förtjente tjena qvar, skulle gå
öfver till höger, men den som ej funne saken så förgrip-
lig, till vänster, samt att vi då öfvergått till högra sidan,
kvaremot vittnet, jemte Herrar Hallgn, Hedborg, Liljehök
och Grefve Cronhjelm blifvit qvar på venstra sidan af
rummet, der de först haft sina platser; Att då vittnet,
fästat uppmärksamhet derpå, att v. Schantz, såsom af oss
anklagad, borde få anföra, hvad han egde till sitt försvar,
von Knorring utlätit sig, det skall han få i sinom tid.
Att sårifter upplästs af Premier-Löjtnanterne Liljehök och
v. Schaatz, hvilken sednare deri yttrat, det han begärt få
lemna kamraterne del af det beslut, som han vid samman-
trädet den 7 Januari lofvat dem, och hvilket beslut nu
vore, att han icke ämnade taga afsked: Att ordvexling
derefter uppstått emellan v. Schantz och någre bland oss,
om och huruvida han ej vid sammanträdet den 7 Januari
redan engagerat sitt löfte att taga afsked, men att vittnet
ej tagit närmare kännedom derom, uten endast uppfattat
v. Schantzs förklarande det han ej skulle taga afsked.
På erinran af v. Knorring, att han ej nyttjat förenämnde
uttryck, har vittnet svarat sig ej kunna rminnas orden,
men att han uppfattat meningen så som han berättat.
Herr Premier-Löjtnanten Grefve Cronhjelm.: Att von
Knorring förmält sig bafva sammankallat kasoraterne på
anmodan af Herr Amiralen Grefve Cronstedt och i sam-
manhang dermed begärt att få göra tvenne frågor, af
ungefärligt ionehåll, att de som ansågo Herr v. Schantzs
förhållande till Konsul Bergemann för vanhederligt eller
något dylikt (vittnet erinrade sig ej presist orden) skulle
gå på högra sidan af rummet, och de hvilka deremot icke
voro af sådan tanka, skulle träda på den venstra, hvarvid
tillgått så som af Hrr Friherre Pfeiffs berättelse inhem-
tas: Att v. Schantz, Liljehök och v. Steijern uppläst hvar
sine skrifter, deraf Steijerns gått ut på att visa brottslig-
heten af von Schantzs förbållande i affären och v. Schantz,
alt han skulle stanna qvar så länge hans höga förmän ej
nekade det; men på fråga har vittnet tillagt, att han
hvarken mindes, om någon vid tillfället sökt öfvertyga v.
Scbantz att han lofvat taga afsked, eller om det som v.
Steijern uppläst innebar ett yttrande, dock hade vittnet så
uppfattat dess innehåll.
Herr Premier-Löjtnanten Liljehök: Att von Knorring
öppnat sammanträdet dermed, att han på Grefve Cron-
PVE FORE FIS SAS YA ME VS kanna. oo fe oo an AN