17 S. innehåller på sitt sätt en ny undantagslag. Sedan Kommersekollegium i allmänhet stadgat, att utaar rågot föregånget prof, en hvar mavsperson, som är välfrejdad och uppnått myndig ålder, som är 21 år, må ega at! i stad inrätta verkstad, samt derstädes eller på landet anlägga fabrikeller manufakturinrättning, har Kommersekollegium i denna foreskrifvit, alt om nä:ingsidkaren ej uppnått 24 år, skall han styrka sin skicklighet. Vi frukta här åter att ett afsteg från priucipen egt ruw. Uti 20 f törbjudes mansperson af tjenande klassen, hvilken eger helsa och krafter att tjena och arbeta hos andra, att sätta sig för sig sjelf for att med egna händer åstadkomma arbeten eller tillverkningar. Genom en parenthes innefattas det förtydligande, att uuder tjenande klassen inbegripas äfven personer, som i egenskap af gesäller eller under hvad annan benämning som helst, äro sysselsatte med arbet:n och tillverkningar å verkstäder, fabriker och manufakturiorättningar. — Utan tvifvel fordras likväl med lika, om icke större skäl uti denna . ett ytterligare förtydligande om till tjenande klassen äfven skola hänföras eller icke, alla eller några af de personer, hvilke pu ega serskild arbetsfrihet, såsom i garnison liggande kronans manskap, beväringsmanskap, Gevärsfaktoriarbetare, Saltpetersjudare, Krutarbetare, Tyghus-, Archlioch Bustkamma:betjenter, med flera vid kronans verk och stater, Stockholms stads Sprutslagare, Fångoch Landsgevaldiger, Enspännare, Slottsoch Vaktknektar, Vaktmästare vid kronans passevolanskommissariat, Vaktbetjeningen vid Postverket, Postiljoner och sådana exua Postiljoner, som förrätta ordinarie tjenst. Sedan man infört Kommersekollegii grundsats, om öfverflödigheten af alla prof utaf alla avdra än de, som icke uppnått 24 års ålder eller vilja åstadkomma sådan vara eller arbete, hvarvid genom felaktighet eller okunnighet vid uwllverkningen, något större ondt, såsom eldsvida,;sjukcom, eiler förlust af hf. kan inträffa. huru förvånas man ej ati u:i 36 Q. träffa föreskrifier om meddelandet genom Mazistrat af gesslleler mästarbref? I sanrig, om vi kunna fatta ändemålet hyarken med dem eller för någon att dermed sig förse, serdeles då någon skyldighet dertil! ingenstädes finnes foreskrifvep, men väl uti följande 37, 38, 39, 40, 41, 42 och 43 SS. åtskilliga förbud, iuskränkningar och siraffbestämmelser, från hvilkas underkastande man gör sig fri, gexom underlåtenhet att blifva gesäll, en egenskap som efter hela förslaget icke med:ör minsta företräde eller fördel. Början af 63 S.n, att antalet af källarmästare, spisqvartersidkare, traktörer och krögare i siäderna skall bestämmas i Stockholm af ÖirerStåthållarembetet, och i landsorterne sf Konungens Befallninvgsbafvande 1 länet, instämmer i det närmaste med hvad 50 . af nun gällande bränvinsbränuings-förordring iunehåller, med uteslutande af hvad dock dent:a, som vi anse på goda skäl, sladgar, att Magistrat och stadens äldste deröfver böra höras, då dessa autoriteier närmast äro i tillfälle att bedöma behoivei; och vi kunna icke inse uystan deraf, att de fån sin yttranderätt härom bhfvit skiljde. Likaså fiona vi att skäl saknas dertill att Magistrste: pe. i städer, der Landshåfding fiones, tvärtemot den. åberopade 6. uti bränvinsbr anningsförordninge genom förslaget blifvit uieslutne från au! det af ifrågavarande mnävingsidkare. 63 GQ. siadgas, att för utöfuingen af såkallade fria konsterna icke skall erfordras tillstånd af embetsmyndighet. — Uian tvitvel ha-: de här erfordrats en närmare definiiion af hyad med de fria konsterna fo:stås, än det eveniuella ordet såkallade. 67 Q. innehåller i 1 mom. att besvär öfver Politiembetsoch Byggsingskol:egii beslut böra ingifvas till Stockholms Magistrat inom 15:e de dagen. ; 2:dra mom. föreskrifver åter, att besvär öfver Magistratens beslut i andra frågor än om ntöfving af kållareoch annan dylik röre!s 1 sker a inlemnas till Kommessekollegium inom hälfen af den tid, sem lagvads da seker från Lag mans och Rådstufvurätt få enligt allmåäuna lasen fulitöljas till Svea Hofräu. Hvarföre icke Pr I a CAM SÅ so ooo or