Framställning af KommerseKollegii för-
slag till förnyad förordning, att i stä-
derna och på landet åstadkomma slöj-
de- oeh handtiverks arbeten, samt jfa-
briks och manufakturvaror.
(Fortsättn. från N:o 8.)
8:o Föreskrifter, som med den utvidgade
näringsfriheten äga sammanhang.
Idkare af samma handtering må väl hålla
sammankomster, för att öfverlägga om handte-:
ringens eliter Idkarens eget bästa, samt utse om-
bud för att deras angelägenheter bevaka; men
om de fatta beslut, oförenliga med denna för-
ordning, må å dem ej ringaste afseende fästas.
Gesällherbergen, der arhete-saknande gesäller
bo, och sjuke eller medellöse vårdas, må väl
med vederbörande embetsmyndighets vetskap fin-
nas; men ej må å sådane herbergen hållas spis-
ning, försäljaing af starka drycker, samqväm
eller dans.
För felaktiga arbeten ansvare idkare efter 1
Kap. 4 6. Handelsbalkena. Fordrar idkare hög-
re ån skälig arbetslön, bestämme domaren, ef-
ter sakkunnige personers hörande, så väl arbets-
löuen som den klagandes rättegångskostnåds er-
sättning.
Magistrat åligge att föra serskild förteckning öf-
ver stadens idkare, till namn, yrke, arbetsperso-
nal, samt den för rörelsen under året erlagde
bevillning och afgift till staden, och insände år-
ligen inom Mars månads utgång ett ex-
emplar af denna förteckning, från Stockholm till
Komm. Kolleg., från öfriga städer till Lands-
höfdingarne.
Upphäfne äro genom denna förordning: Skrå-
ordningen af d. 27 Juni 1720; Allmänna ma-
nufakturprivilegierna af d. 29 Maj 1739; Hali-
ordn, af d. 2 April 1770, utom i hvad som rör
stämpling af fabriks- och mannufakturvaror; Kom.
Kollegii Kungörelse af den 6 Nov. 1821, angå-
ende rättighet att under manufakturprivilegiernas
skydd åstadkomma handtverksarbete ; öfriga om
utöfning af fabriker, manufakturer , haudtverk,
handaslöjder och rättigheten att med egna hän-
der sig försörja, utfärdade serkilda stadganden
och föreskrifter, som ej enligt denna förordn.
skola förblifva gållande; de serskilda reglementen,
som för skråembeten, fabrikssocieteter och såda-
ne idkare, som ansetts hvarken kunna betraktas
såsom handtverkare eller fabrikanter, kunna vara
utfärdade; stadgandet i Kongl. Förorda. af den
10 Jan. 1759 samt d. 9 Oct. 1766 angående
besvär i politie- och ekonomiemål, som från
Magistrater till Kom. Koll. fullföljas , samt slut-
ligen Kammar- och Kom. Kollegiernas Kungö-
relse d. 14 Dec, 1702 angående gerningsmän.
Såsom supplement till femte punkten (se Nr
1 af detta blad) få vi tillägga:
Brännmästare, mältare, mjölnare, stenspränga-
re, stenhuggare, skärslipare, trädgårdsmästare ,
må, efter föregången anmälan, i stad hos Magi-