ej rättadt, att viiltnen som iardats fran tartyget till Härbamra iaträffat 13 timma förr på förstnämnde ställe, för att bemästra sig fartyget, än de framkommo till det sednare, för att angifva saken hos Bergnchr. Jag anser mig äfven böra göra Höglofl. Kongl. Hof-Rätten uppmärksam på den frågan, sow herr Actor i sin förklaring säger sig hafva framställt till mig Marius, och som ordagrant lyder sålunda: Har Marius varit tvungen af storm, eller för att söka sig wed och vatten, till förenämnde fartygs företag? derpå herr Actor säger, att jag svarat nej. — Detia är ju en dubbel fråga, som aldrig kan besvaras rigtigt med ett ord af en Svensk, än mindre af en utlänning, som ej förstår språket; men i alla afseenden bar slutsatsen i detta fall varit rigtig nog, ty då jag alltjemt förut förklarat att ankringen skett af nödtvång medelst motvind och storm, och vattenbristen icke yppats förr än då jag andra gången, eller den 25:te kom under Nåttarön till ankars, (som styrktes derigenom att jag första dagen icke bade något bekof att gå i land, och som således ej -skedde,) så kunde jag väl ej svarat nej till den första meningen af frågan, utan som begripligt är för en och bvar, som ej söker att vränga den rätta tydelsen, att jag svarat nej på den sednare, neml. att jag icke ankrat för att söka ved och vatten, och hvilken listiga och dubbla fråga, man väl ej kan begära skall kunna redas och rätteligen besvaras af en oerfaren och okunnig utlänving i ett enda ordljud. För öfrigt vidhåller jag ännu, och alltid, hvad jag i min protest och sjöförklaring uppgifvit efter utdrag af min dagbok, (på Danska kallad Minonesbog,) hvilken seduare benämnivg äfven gifvit anledning till den af Bergndgbr falska uppgiften, som han med wittnen sökt styrka, att då herr Bergnchr efterfrågade nin Journal, blef svaret af min fader, icke af mig, att vi icke förde vågon Journal, (och tror jag knappast att någon af mina motparter sett en rigtig Journal, hvilken är inbanden af nummereradt och stämpladt papper och af 2:ne Autoriteter med namn och sigill bestyrkt vid slutet af densamma, och som endast begagnas på större fartyg och längre resor, men icke på smärre fartyg och så korta farvatten, som inom Östersjön), i det ställe förklarade jag mig. villig att skrifva ett utdrag af min (som jag yttrade på Danska) Minnesbog. — Och till bevis på, huru lätt det är, att både med och utan viljr kunna misstyda ord och meningar, som ej rätt fattas och förstås, så har nu ej mindre Bergnchr, än äfven dess vittne, gjort en falsk berättelse och förklarat, att jag erbudit skrifva det ur minnet, i stället för ÄZinnesbog, och hvilken sednare ännu finnes ombord för en och hvar att beskåda; och är densamma hvarutur John Lewander hemtat de uppgifter, som min förklaring ivunehålla, af Notarius-publicus bestyrkta, och hvilken jag begärt få beedigad åf mina 2:ne sjömän, som utgör besättningen, — Den deltagande åsigt, som herr Actor sökt insinuera i hänseende till befarande af mened, är visst allt för rörande och öm för siva medmenniskors väl på själens vägnar, men hvarken har jag att befara någon själsvåda genom dessa personers edliga bekräftelse öfver sanua förhållandet, och lika litet kan herr Fiscalen förmå hvarken mig eller andra att tro, det en sådan åsigt är den rena och sanna grunden för dess bestridande af edgången. — I! — ! — Om icke herr Actor jemte Lieutenant Bergnchr med alla sina förenade åtgärder och producerade bevis, (hvilka sednare i det mesta öfverensstämma med mina egna uppgifter, rörande vinden, så väl dagarne förut, som under de o2:ne dygn jag kryssade under landet samt låg till ankars under Nåttarön), sjelfve motsagt i det ena hvad de påstått i det andra, så skulle jag i sammanhang med de flerföldiga falska berättelserne, äfven hos Kongl. Hof-Rätten, befrukta att komma i saknad af det beskydd jag vågar boppas; men, då nu medgifvet är, och som äfven herr Bergnelrs åberopade bevis innehålla, (eburu skiliaktige Lotsen Åström och Fyrvaktaren Wickbergs än äro), tillika med det besvären åtföljande, attesteradt af Not. publicus och utdraget utur Skepparen Christopherssons och dess Styrmans förde dagbok å Galeasen Orion, jemte det jag nu bhärjewmte har äran bifoga, (ett af Skepparne Lange, Buthendorff, och Engellau undertecknadt,) att vinden varit under hela den tiden för det mesta på Nord, N. N. O. och om morgonen den 26:te Ostlig eller O. NN AA cl fudansee huven dat är mula t AtE ARR