amma olyckor: och gemensam kärdek för få-,-
erneslandet, och de Spanska flyktingar-
es vänner i Frankrike kallnade för dem. !
0
)et manskap, de vapen och penningar, sorn
oro ämnade åt Miua, skickades till andra, och
öretaget hade icke mera hvarken föreningspunkt,
nhet eiler anförare. f
Fransyska regeringen kom imedlertid allt dju- 4
are och djupare in i sin nya politik. Ange-li
igen om att lägga kabinettets i Madrid tack- 1
amh-et till de öfriga Europeiska hofvens, upp- ;
ffrade hon Spaniens sak för siva egna fördelar. 1
)e biträden, som blifvit lemnade Spaniorernue ih
;å deras väg till gränsen, upphörde; de törbö-
los att lemna de ställen der de uppehöllo
ch stränga åtgärder vidtogos mot dem. Re-
saringen låtsade vara förtretad öfver en overk-
amhet, hvarill hon sjelf uppmanat, och flyktin- i.
sarne beskylldes att hafva uppgjort revolutions-
yrojekter dem de sedermera icke fullföljt. Stränga !
efallningar utgåfvos till lokalautoriteterne, och
nången stackars Spamor beröfvades de vapen
och den ammunition, han köpt för sina försål-
1a klädespersedlar. Utan att inlåta mig i de-
aljerna om dessa bedrofliga förföljelser, skall jag
blott citera eit enda faktum, för at visa hvilket
dödshugg man gaf åt den Spanska saken. — Då
Mina, efter Öfverste Valdes förtviflade be-
slut, att hellre gå oofver - Bidassoa, än
låta — afväpna sig af de Fransyska au-
toriteterna, såg sig nödsakad att räcka honom
handen och förena sig med hunom, uppgjorde
Mina ena plan för kampanjen, som var på en
gång klok och måhäna afgorande. Sedan han:
d. 20 Okt. inträngt i Spanien med en liten
korps, skulle han ett par dagar inskränka sina
operationer till några obetydliga manövrer vid
g änsen af Navarra , säker på att genum sitt
blotta namn till den punkten draga alla de
kungliga trappar, som lågo spridda i de Baski-
ska provinserna , i Ärragomien och i Navarra.
Åtta dagar derefter skulle general Plasencia,
soma undertiden samlat alla de på stränderne af
Adour spridda flyktingar, intränga i Arragonien,
som då var blottadt på truppar, och marchera
rakt på Sarazossa , der de liberale i provinsen,
med hvilka denna plan blifvit aftald, skulle va-
ra honom till mötes och förena sig med honom.
Det gick såsom man beräknat; general Llander
förenade trupperne i Arragovien med dem vid
Pamplona, för att angripa flyktingarne vid Vera.
Men då Mina, på förhand beredd på den mot-
gång, som väntede honom, efter att hafva till-
bragt 30 timmar i en bergsklyfta, för att göm -
ma sig för de mån och de hundar, som blitvit
utskickade för att söka upp honom, liksom ge
nom eit muaderverk lyckas återkomma öfver
Fransyska gränsen, seqvestrerade en un-
derprefekt de vapen, som voro ämnade för
Plasencias trupp; hvarigenom så många tapp-
ra mäns död och sje!fuppoffring gjordes
onyttig, en högst förträMlig plan blef om
intet, och ett helt folks befrielse måhända
tillbakasattes. Alla dessa facta f årelades i en
memoire, som general Lafayette öfverlemnade ät
Konungen och ministrarne i början af Novemher
1830. Denna memoire var författad af Hr Men-
dizabal, som då satt i fävgelse för skuld i Lon-
don, emedan han uppoff:at allt hvad han ägde
på expeditionen till Spanien. I densamma fö-!
reställdes Konungen huru orättvis den då nyss
utfärdade befaliningen var, att skicka de vid grän-
sen församlade Spaniorer till det inre af Frank-
rike, och der stålia dem nnder polisers uppsigt.
Mendizabal föreslog, att man väl måtte låta af-
väpua dem, för att rädda skenet inför de abso-
utistiska makterna; men fängsla sina gäster —:
det finge Frankrike ej. Alla dessa föreställnin-
gar, som på det lifligaste understöddes af La-
jayette och äfven af Hertigen af Orleans, medförde.
dock icke den ringaste verkan. Det blef tvert-
om dervid, att de mest betydande afde Spanska,
flyktingarne af gensdarmer släpades till det inre
af Frankrike; och dermed tog detia försa försök
till Spaniens befrielse en ända.
Temps yttrar vid meddelandet af denna ar-
tikel föjande:
Hr Viardot kunde bafva tillagt, att Hr Gnui-
zot gaf 1000 fraves till understöd åt Spanska
revolutionskomitden, och att han, i egenskap afj
inrikes mnister, skickade befallning till Pretek-
ten i Calais, att låta de Spanska flyktingar, som
kommo för att deltaga i expeditionen, fritt in-
passera, antingen de vo:o försedda med pass
eller ej. — Yuerligare kunde hin hafva anfört,
att Hr Guizot, såsom inrikes minister, satte till
DD fila ss av of Ja äill Snanien os änNnsandae du
